Varje år är något särskilt ämnes år. Under gymnasietiden som naturvetare verkade varje år vara fysikens år. 2011 är kemins år, det har FN bestämt. Under lördagen anordnades mat- och molekylmässan i universitetshuset. På menyn stod bland annat kemisk vinprovning och äkta blåkål.
För de som har varit ute och festat järnet på nationer under fredagsnatten låter vinprovning efterföljande lördagsförmiddag kanske inte som det hetaste tipset. Men i universitetshuset märks det inte av. I ett litet rum längst in i huset håller livsmedelskemisten och vinälskaren Rickard Albin en kemisk vinprovning för tjugo lyckligt lottade deltagare. Konkurrensen om platserna i rummet är hög. Några har till och med dundrat ut i halvt ursinne då de inte har fått plats.
– Finns det någon här inne som inte har
varit berusad någon gång?, inleder Rickard Albin.
Den efterföljande tystnaden är talande.
– Bra, då ber jag er att smaka på den där lilla burken med etanol, säger han och hänvisar till en av femtontalet små plastkapslar som varje deltagare har framför sig.
Varje ingrediens i vinet finns i flytande form framför deltagarna. De smuttar på vätskorna, men istället för klassisk vinprovning blir det ett test av dess beståndsdelar. Mellan pratet om merlot, gamay och cabernet sauvignon, blir det mycket kemiska glosor som glukos, fruktos, tanniner och vanillin.
– Hur många här inne är förresten kemister?, undrar Rickard Albin mitt under de värsta kemidiskussionerna.
Drygt hälften visar det sig, med majoriteten i rummet studenter.
Utanför rummet bjuds det på vanligt sammansatt vin. Rickard Albins barn försöker få besökarna att känna skillnad mellan vin som har blivit lagrat i olika former.
Valter Albin står framför ett bord där särskilda ämnen inte bara blir förklarade, de även jämförs med andra kända produkter med samma innehåll. Ett vin med samma dominanta ämnen som nejlikor luktar just nejlika, medan ett annat vin stinker smör.
Inget av barnen på plats är kemister, men de har ärvt en del av vinintresset. Något vinsnobberi likt i den klassiska vinfilmen Sideways märks inte.
– Det är kul med mångfalden. Vinsnobb blir man inte, men vinnörd däremot, säger Valter Albin med ett skratt.
Vin och ost är en välbekant kombination, men ost och pepparkakor? Skånemejerier erbjuder pepparkakor med ädelost. Otippat, men väldigt gott. Frågan är om dess gemensamma goda funktion upptäcktes av en slump likt 
skolexemplet fosfor i urin.
– Människan gillar att blanda. Man kan vetenskapligt bevisa att vissa smaker bör gå ihop med andra trots att man inte tror det. Men i fallet med pepparkaka och ädelost var det säkert någon som bara råkade prova. Så är det i princip alltid, säger stationsföreståndaren Anita Normann.
Sidan om har Emma Andersson från livsmedelsteknologi dukat upp för ett riktigt mandomsprov med chiliväxter av varierande styrka. Från svaga jalapenos till väldigt starka habaneros, alla uppradade efter plats på Scovilleskalan som mäter dess upplevda hetta. 
Längst ut på bordet saknas Trinidad Scorpion, världens starkaste chili.
– Jag vet inte om den finns i Sverige ens, vi har försökt få tag i den. Men den får ett hedersomnämnde, säger Emma Andersson.
Medan de våghalsiga besökarna tar smakprover ger Emma Andersson ett hett tips.
– Drick inte vatten efteråt, det kommer bara att göra att hettan stannar i munnen. Ät lite yoghurt istället.
På väg ut ur universitetshuset skådas två tappra mässdeltagare i kylan som steker pannkakor gjorda av en ny typ av färdiggjord pannkakssmet. Kemin i all ära, men provsmakning är en välbehövlig krydda för att få vardagsbesökaren att vilja lära sig kemi en lördagsförmiddag.
