På sjuttiotalet forskade han om Motorsågsmassakern. Idag står etikprofessorn
Göran Bexell i rampljuset som Lunds universitets nye rektor. ”En ambition, ett
mål är att alla studenter ska ha minst fem poäng vid en annan fakultet när de
examineras. Det skulle vara bra”, säger han.
1968. Det är startpunkten för Lundagårds intervju med Lunds universitets
nytillträdde rektor. Göran Bexell berättar med inlevelse om en turbulent tid i
Lund. Han tillhörde inte någon av de radikala studentgrupper som verkade vid
universitetet men vänstervågen gjorde trots det intryck.
– Det var en spännande tid. Många av de tankar om solidaritet, utvecklingsfrågor
och internationell rättvisa som väcktes hos mig vid den här tiden har jag kvar.
Överhuvudtaget skapade hela tidsandan och inte bara vänstervågen en ny syn på
studentdemokrati och universitetets roll i samhället, vilket jag tycker var
nyttigt.
Fastnade för etiken
Fyra år tidigare, 1964, hade Göran Bexell inlett studier i litteraturvetenskap,
religionsvetenskap och språk vid Lunds universitet. Senare skulle han fastna för
etik, ett ämne som då ingick i religionsvetenskap. Det blev en doktorandtjänst
och efter lektorstjänst och vikariat som docent till slut en professur 1990.
Forskningen i etik är något Göran Bexell verkar kunna uppehålla sig länge vid.
Han har bland annat sysslat med global etik.
– Finns det någon sådan?
Göran Bexell ställer en retorisk fråga och fortsätter:
– Svaret på frågan kan ge insikt i hur stor utsträckning vi har gemensamma
värderingar, vilket i sin tur skulle kunna bidra till att internationella
samarbeten skulle kunna gå smidigare.
Vetenskap väcker frågor. Och Göran Bexell verkar kunna formulera många sådana.
Som professor har han handlett ett dussin doktorander och byggt upp en
forskarutbildning i etikämnet. Även politiken har Göran Bexell analyserat ur ett
etikperspektiv.
– På sjuttiotalet upptäckte jag att etik gick från att ha varit något helt
privat till att ta plats i offentligheten. Ett exempel är den debatt som fördes
när videofilmerna kom. Med filmer som Motorsågsmassakern skiftade opinionen,
allt fler började stödja censurlagstiftningen. Tidigare hade censuren varit
utsatt för stark kritik.
Ett oberoende universitet
Under senare delen av 90-talet kom Bexells arbete att glida från forskningen mot
chefskapet då han arbetade som dekan för fakulteten för humaniora och teologi.
Samma period aviserade regeringen omfattande besparingar inom just humaniora.
Han tvingades genomföra två tuffa besparingsprogram.
– På ett sätt insåg vi att åtminstone ett sparkrav var nödvändigt. Men å andra
sidan kändes det som om vi genomförde besparingar vi egentligen motsatte oss.
Generellt sett har humaniora fortfarande en alltför låg tilldelning.
Sjunkande stöd
Ett problem är, enligt Göran Bexell, att kvalitén på utbildningen försämras när
det statliga stödet sjunker och antalet studenter hela tiden stiger. Och
samtidigt som regeringens budgetkrav blivit allt hårdare har universitetens
beroende av privata donationer och finansiärer ökat. Debatten om näringslivets
inflytande i akademierna har stundtals varit högljudd. Göran Bexell ser själv
positivt på stöd från näringslivet och andra delar av samhället. Det är istället
ett synsätt som i alltför hög grad är präglat av vinstintresse man ska vara
vaksam mot, menar han.
– Universitetets grundläggande värden är centrala. Vi ska vara zonen för frihet,
fri från samhällets särintressen. I det sammanhanget är det viktigt att komma
ihåg, och det ser man runt om i världen, att universitet är något mycket
intressant för regeringar. Vi får aldrig bli en megafon för politiken eller
näringslivet, säger Göran Bexell som i vår planerar att stärka det akademiska
ledarskapet vid Lunds universitet genom att utöka antalet prorektorer från en
till tre.
Gemenskap i fokus
På frågan om vad han annars vill åstadkomma under sin tid som rektor väljer
Göran Bexell att svara i ganska principiella ordalag. Gemenskap och
universitetets art är viktigt.
– Jag vill klargöra universitetet som idé. Vad är syftet med alltihop? Vi måste
bygga upp en samling kring det gemensamma, att vi tillhör Lunds universitet. Det
är i det gemensamma den enskilde individen kommer till sin rätt. Man kan tro att
det är tvärtom, ”att individen förtrycks i kollektivet.” Men så är det inte
alltid.
– En annan ambition är att alla studenter ska ha minst fem poäng vid en annan
fakultet när de examineras. Det skulle vara bra, säger Göran Bexell innan han
skyndar iväg över universitetsplatsen mot ännu ett möte.
