Forskning för en bättre värld: Alternativ energi skapas i Lund

- in Reportage

Världsutvecklingen kan ofta verka dyster. Men universitetet kan bidra till att

trenden vänds. Detta är första delen i en serie där Lundagård sätter fokus på

forskning för en ljusare framtid.

Kärnkraftverk eller kolkraftverk, pest eller kolera. Det är de två alternativen

som det gapas mest om i den ständigt pågående energidebatten. Men forskare på

Lunds Universitet vet bättre – metangas från åkrar och artificiell fotosyntes är

två exempel på framtidens energikällor.

Vintern är den tiden på året då energidebatten brukar blossa upp. Det kommer

larmrapporter om att vi hela tiden ökar vår el- och energiförbrukning samtidigt

som vi skräms upp med ord som växthusgaser och klimatförändringar. Debatten står

och stampar, det som främst diskuteras är vilken av våra nuvarande energikällor

som är värst. Däremot får de nya teknikerna sällan något utrymme.

Den som letar sig in i Lunds forskningslaboratorier hittar snart forskare som

kan förmedla en betydligt mer intressant framtidsbild. På bioteknikavdelningen

på kemicentrum har Lovisa Björnsson och hennes forskargrupp riktat in sig på all

den sockerbetsblast lantbrukarna i Skåne lämnar efter sig på åkrarna.

– Om vi lyckas att ta till vara på den metangas som bildas naturligt när

mikroorganismer bryter ned blasten ute på åkrarna så skulle vi kunna utvinna

lika mycket energi som en reaktor på Barsebäck ger upphov till under ett år. Det

är en otrolig energipotential som ligger därute.

Tar tillvara allt

Vad Lovisa Björnsson tänker sig är alltså att man använder resterna från

åkrarna, lägger dem i en behållare utan syre och låter mikroorganismerna bryta

ned de långa kolhydratkedjorna. Resultatet blir metangas som man kan använda

till värmekraftverk eller till att driva en elturbin, ett system som skulle ha

många fördelar.

– För det första tar vi ju till vara på en jättestor energikälla som annars går

till spillo. För det andra tar vi också tillvara på det kväve som frigörs vid

nedbrytningen, kväve som annars rinner ut i jord och vattendrag och förstör

naturen. Dessutom bidrar den metangas som annars går fritt ut i atmosfären till

växthuseffekten.

Projektet är långt kommet när det gäller teknikerna. Det finns redan en

färdigbyggd biogasförsöksanläggning ute i Svalöv som fungerar bra. Den största

utmaningen är nu att få med lantbrukarna i projektet.

– Vi har redan från projektets början haft en lantmätare med i gruppen. Hans

uppgift är att se till att våra idéer är kostnadseffektiva och lönsamma för

lantbrukarna och det har vi lyckats med. Vi ser det inte som omöjligt att vi får

lantbrukare som odlar växter som bara ska användas för att ge metangas. Detta

skulle dessutom vara ett effektivt sätt att utnyttja den mark som idag ligger i

träda och samtidigt hålla odlingslandskapet levande.

Artificiell fotosyntes

Letar man sig vidare till andra änden av Kemicentrum och in på

biokemiavdelningen finner man en grupp som har tagit sig an en ordentlig

utmaning. Här studerar man det mest effektiva energisystem som finns idag,

nämligen den fotosyntes som evolutionen lyckades skapa för 3,6 miljarder år

sedan. Fotosyntesen använder solens energi för att bryta loss elektroner från

vatten som sedan i slutändan kan användas för att omvandla koldioxid till

energirikt stärkelse.

Ann Magnusson som är en av forskarna i projektet artificiell fotosyntes berättar

att de försöker få fram ett konstgjort ämne som fungerar på samma sätt.

– Om vi lyckas med det skulle det innebära att vi med solens hjälp får fria

elektroner som vi sedan skulle kunna använda till att bilda vätgas från två

positivt laddade väteatomer.

Framställning av bränsle

Gruppen använder alltså samma princip som växternas fotosystem när det gäller

att bryta loss elektroner från vatten. Slutresultatet ska dock inte bli

stärkelse utan vätgas, som exempelvis kan användas i stället för bensin.

– Det finns redan idag fordon som drivs av vätgas. Många tror att detta är

framtidens bränsle. Om vi dessutom lyckas framställa vätgas från vatten och

solljus så skulle många av framtidens energifrågor vara lösta. Det enda som

bildas vid förbränning av vätgas är vatten, vatten som återanvänds för

framställning av ny vätgas.

Teknikerna verkar vara på framfart. Både Lovisa Björnsson och Ann Magnuson anser

att det är bristande resurser och inte bristande tekniker som är det största

hindret idag. Om dessa optimister får sina drömmar uppfyllda så kommer vi i

framtiden att ha energiodlande lantbrukare och hus inbakade i vätgasproducerande

solceller – inte omöjligt alls, om du frågar dem.