Lundagård ställde frågan till fyra forskare från olika institutioner med helt olika forskningsområden:
Per Nilsén
universitetslektor, Juridicum:
– Jag inbillar mig att just mitt ämne, rättshistoria, kan bidra med att öka
förståelsen för jurister i deras yrkesroll. Det är till exempel viktigt att
känna till hur totalitära stater missbrukar rättssystemet, samt att veta vilken
historisk roll jurister har haft och har idag. Eftersom jurister ofta har
människors väl och ve i sina händer, så kan det naturligtvis vara positivt om en
jurist har perspektiv på sitt yrke både i tiden och i rummet.
Claes Fahlander
professor, Fysicum:
– Kärnfysik, som är mitt område, har haft en enorm betydelse och redan förändrat
världen under 1900-talet. Kärnkraft är så klart ett annat exempel men det finns
också mycket som man kanske inte tänker på, såsom tillämpningar inom exempelvis
medicin, teknik, miljö och konsten. Dessutom startades Internet som ett
kommunikationsforum för partikelfysiker, och Internet är därmed fysikers
förtjänst, även om det inte direkt är ett forskningsresultat. I min
grundforskning, alltså nyfikenhetsforskning, är det däremot svårare att direkt
se mina resultats påverkan men kanske de i framtiden kan komma i samhällsnyttans
tjänst.
Jan-Olof Svantesson
professor, Lingvistiska institutionen:
– Jag har arbetat med att beskriva asiatiska språk, bland annat ett
minoritetsspråk som heter kammu som talas i norra Laos. Min forskning
resulterade i att jag skapade ett skriftspråk till kammu och jag gjorde också
lexikon till detta språk. Det här kan vara positivt för världen genom att det
bevarar utdöende språk och därmed bevarar den språkliga, och ger en viss
självkänsla till människorna som talar det.
Allan T Malm
professor, Företagsekonomiska institutionen:
– Jag tror att den företagsekonomiska forskningen kan hjälpa människor att inse
var begränsningarna för mänskliga projekt finns. Det handlar om att undvika
hybris, samt att inse att vi alltid agerar med en förenklad bild av verkligheten
i huvudet, så våra handlingar kan få konsekvenser som vi inte räknat med.
Företagsekonomisk forskning kan till exempel handla om hur företags beteende
påverkas av att vi lever i en globaliserad värld och kan då ge råd som ökar
tillväxten och välfärden, även om välfärd är ett svårmätt begrepp.
