Efter fem år ligger universitetet långt efter sin tidsplan.
Energiförbrukningen ökar i stället för att minska och de anställda
fortsätter gladeligen att använda flyget som transportmedel.
Miljöchefen skyller det bristfälliga arbetet på ekonomiska problem
och motsträviga prefekter.
– Miljöarbetet är inte prioriterat över huvudtaget, men det var
ingen nyhet, säger Thea Ohlander.
Hon är styrelseledamot i miljöföreningen Hållbart universitet, som
har granskat hur universitetet klarar av sina egna miljömål. Femton
institutioner har undersökts, vilka tillsammans täcker in en
tredjedel av Lunds studenter.
Misslyckats rejält
1998 antog Lunds universitet en miljöpolicy med en rad konkreta mål
för att förbättra miljöarbetet. Till år 2005 ska totalt fyrtiotvå
punkter vara genomförda. Det rör sig om allt från källsortering och
inköp till utbildning och tjänsteresor.
Ett av de viktigaste målen är att sänka energikonsumtionen med tio
procent. Här har universitetet hittills misslyckats rejält. I stället
för en sänkning har konsumtionen ökat med tre procent.
En annan central punkt i miljöplanen är att få de anställda vid Lunds
universitet att välja mer miljövänliga transporter och resor. En
satsning har visserligen gjorts på tjänstecyklar, men när det gäller
att få personalen att välja miljövänliga resealternativ har det gått
sämre. Istället för att minska andelen tjänsteresor med flyg har
dessa ökat med fjorton procent bara under 2001.
– Det finns ingen medvetenhet på institutionerna om att deras
anställda ska välja miljövänliga alternativ vad gäller resor, säger
Anna Havula, ordförande i Hållbart universitet.
– Åtta av tio anställda svarade att de inte tar någon miljöhänsyn i
valet av färdsätt.
”Fortgår i det tysta”
Enligt miljöpolicyn skulle alla heltidsanställda ha deltagit i en
miljöutbildning bestående av två halvdagar före slutet av år 2002.
Universitetet har dock struntat helt i att genomföra någon sådan.
Kerstin Gustafsson är universitetets miljöchef. Hon säger sig vara
medveten om problemen i miljöarbetet, men menar att en hel del kan
förklaras av pengabrist.
– När jag kom hit i april 1999 befann sig Lunds universitet i
ekonomisk kris. Det är fullständigt omöjligt att bedriva miljöarbete
i en organisation med ekonomiska problem och vi tappade ett till två
år i miljöarbetet där.
Hon tycker också att Hållbart Universitet fokuserar väl mycket på det
som inte genomförts.
– Vi får inte glömma bort de som gör insatser. Men det är svårt att
hitta goda exempel eftersom de fortgår i det tysta.
Just att sänka energikonsumtionen ser Kerstin Gustafsson som extra
viktigt eftersom denna har ökat med några procent varje år.
– Man kan tycka att det är mission impossible, men Akademiska Hus har
gjort undersökningar och sett att det finns utrustning som står på
hela dygnet. Här finns förhoppningsvis en bra möjlighet att gå vidare.
Ansvaret på prefekter
Ansvaret för miljöarbetet på institutionerna ligger på prefekterna.
Sin miljökompetens har de fått genom sammanlagt en timmes
undervisning, en halvtimme i miljöbalken och en halvtimme i
arbetsmiljölagstiftningen.
– Det är en kort utbildning för att man ska kunna åta sig de
uppgifterna. Men de får ett grundläggande hum, förklarar Kerstin
Gustafsson.
Hon tror också att de största propparna i systemet ligger hos just de
miljöansvariga prefekterna.
– Tyvärr är miljöarbetet beroende av prefektens personliga
engagemang. På vissa håll är det ett kompakt ointresse för
miljöfrågor.
Vad gör ni åt de prefekter/institutioner som inte bryr sig om miljöarbetet?
– I nuläget så struntar vi i dem eftersom det är viktigare att jobba
med dem som vill göra något. De som inte hänger med får stå och se på
när tåget går.
Skräckexempel
Källsorteringen är en av de punkter som fungerar bra på många
institutioner. Hållbart universitet menar dock att mycket av detta
fungerade bra redan innan miljöplanen skrevs. Dessutom finns det
fortfarande skräckexempel.
– Jag blir nästan illa berörd när källsorteringen inte fungerar på
institutionerna. Vissa anställda tar med sig soporna hem för att
sortera dem där, säger miljöchefen Kerstin Gustafsson.
Av sammanlagt 42 miljömål har universitetet, enligt sin egen
utvärdering, prickat av runt tolv som helt genomförda. Men Hållbart
Universitet är inte imponerade av universitetets miljöarbete.
Är det realistiskt att universitetet klarar av alla mål till slutet av 2005?
– Ja, det skulle jag tro. Jag är optimist och kanske lite naiv.
