Det har kostat mycket och krävt mycket energi, men intäkterna har uteblivit. Två år efter studieavgifternas införande brottas universiteten fortfarande med att hitta framgångsrecepten i rekryteringen av internationella studenter.
– Jag tror inte att lärosätena är nöjda, säger Gunnar Enequist, utredare på Universitets- och högskolerådet.
Rapporten, som baseras på enkätsvar från lärosätena, visar att många av de problem som fanns för ett år sen, då frågan senast utreddes, består.
Bland annat är det fortfarande svårt att få fler studenter att tacka ja till stipendier för att studera i Sverige: inför hösten 2012 tackade 30 procent nej. De höga levnadskostnaderna i Sverige tros vara orsaken.
– Det beror mycket på att lärosätena inte får erbjuda stipendier som täcker kostnaderna för uppehälle utöver studieavgifterna. För att locka studenter behöver man nästan det och där behövs det en regeländring, säger utredaren Gunnar Enequist.
Avgiftsreformen har inneburit särskilda processer för antagning och fördelning av platser. Enligt Gunnar Enequist har det snabba genomförandet av reformen lett till svårigheter för anställda vid universiteten.
– Det var oerhört mycket som skulle lösas på stående fot, vilket innebar enorma påfrestningar för personalen.
Gunnar Enequist menar att det är svårt att dra några generella slutsatser utifrån rapporten. Fortfarande saknas det ett bra svar på hur man ska locka fler avgiftsskyldiga studenter så att universiteten kan få avkastning på de investeringar som gjorts.
Men hans åsikt är klar: Lunds universitet gör rätt som satsar mycket på marknadsföring. Det visar sig bland annat i att de har lyckats bibehålla en hög nivå på rekryteringen.
– Det är min personliga uppfattning att de som har satsat på marknadsföring har lyckats bättre. Lunds universitet är ett exempel på det, säger han.
Läs rapporten här
