Rekryteringen av en ny rektor skulle präglas av öppenhet och insyn lovade universitetsstyrelsens ordförande Margot Wallström. Hur det skötts råder det dock delade meningar om.
Foto: Lunds universitet.
I december 2013 fick alla studenter och anställda ett mejl av styrelseordförande Margot Wallström. Det meddelades då att sökandet efter en ny rektor skulle påbörjas inom kort och att rekryteringsprocessen skulle sträva efter transparens och öppenhet.
Arbetet har sedan dess letts av en mindre grupp på fyra personer från universitetsstyrelsen vilka ansvarat för urval och intervjuer av sökande till tjänsten.
Kritik mot processen
Att arbetsgruppen var så liten och bara bestod av en lärarrepresentant var något som under våren blev kritiserat. Att vissa kandidater dessutom hemlighölls gjorde att gruppen även beskylldes för hemlighetsmakeri.
Erik J Olsson, professor i filosofi vid Lunds universitet, bestämde sig att i protest dra tillbaka sin ansökan om att bli rektor.
– Det var en rad punkter som jag ansåg helt stred mot principerna kring öppenhet, säger han.
Universitet inget företag
Erik J Olsson är även grundare av organisationen Academic Rights Watch som bevakar den akademiska friheten i Sverige. De har påpekat att årets rektorsval står i strid med internationella riktlinjer då Universitetskollgiet, den hörandeförsamling som består av lärare, studenter och anställda, endast haft en rådgivande funktion och saknat lärarmajoritet.
På ett företag hade anställda aldrig kunnat kräva att få vara med i rekryteringen av en ny chef. Varför är det så viktigt på ett universitet?
– För det första är universitetet en offentlig institution som också har en viktig demokratisk funktion. För det andra är universitetet en oberoende kraft och ska därför inte styras av externa intressen, säger Erik J Olsson.
Även i Universitetskollegiet, de som i september röstade fram sin favorit bland de fyra kvarvarande kandidaterna, har det uppkommit kritik mot processen.
– Det har framförts kritik om att man borde ha fått en mer aktiv roll. Det har också varit diskussion om vi skulle ha fått fler kandidater att rösta om, säger Olle Söderman, ordförande i Universitetskollegiet.
Foto: Arkiv/Jens Hunt.
Studentrepresentanter nöjda
Studenterna, som representeras genom Lunds universitets studentkårer, är dock nöjda med det inflytande de fått i rektorsvalet.
– Allmänt har vi haft gott inflytande eftersom vi sitter representerade i universitetsstyrelsen och att vi har en av fyra poster i beredningsgruppen, säger Cecilia Skoug, en av tre studentrepresentanter i universitetsstyrelsen.
Även Ludvig Sundin, en av tolv studentrepresentanter i Universitetskollegiet, är nöjd med rektorsrekryteringen.
– Såklart finns det en svår balans mellan att locka till sig högre ämbetsmän och hålla processen öppen, men i slutändan tycker jag att det blev väldigt bra, säger han.
Men spelar det egentligen någon roll för den enskilda studenten vem som är rektor?
– Ja, det spelar jättestor roll. Som rektor har man väldigt stort inflytande på universitet när det kommer till att initiera idéer och inte minst ekonomiska beslut, säger Ludvig Sundin.
DETTA HAR HÄNT:
-
2013: Universitetsstyrelsen beslutade om arbetsprocess för rekrytering. En beredningsgrupp på fyra personer utsågs.
-
18/2: Universitetsstyrelsen beslutade om kravprofil. ”Vi behöver egentligen en person som både kan stå i givakt och gå ner i spagat samtidigt” konstaterade styrelseledamoten Mats Svegfors.
-
30/3: Ansökningstiden gick ut. Åtta kandidater hade sökt, utöver det fanns det en hemlig lista nomineringar och kandidater.
-
27/5: Fem kandidater kvar. En konsult kopplades in. Budgeterad kostnad: 166 000 kr.
-
22/8: Universitetskollegiet intervjuade de fyra kvarvarande kandidaterna.
-
8/9: Universitetskollegiet röstade. Torbjörn von Schantz fick 27 av 46 röster.
-
19/9: En enhällig universitetsstyrelse beslutade att föreslå regeringen att utse Torbjörn von Schantz.
