DEBATT: ”Pedagogik som hot mot fri forskning är skrattretande”

- in Debatt

”Det Vänsterns studentförbund verkar missat är skillnaden på breddad rekrytering och breddat deltagande.” skriver utbildningspolitiska krönikören Angelica Kauntz i en replik.

Vänsterns studentförbund har skrivit en replik på min senaste krönika och jag tar chansen att svara. Att jag skulle vilja plocka bort den formella behörigheten till högre utbildning är något jag själv inte kan utläsa av min krönika. Det VSF verkar missat är skillnaden på breddad rekrytering och breddat deltagande. Breddad rekrytering är att just bredda vilka som blir antagna till högre utbildning medan breddat deltagande handlar om att bredda vilka som klarar av, eller får förutsättningar att klara av, sin utbildning.

Skillnaden mellan mig och VSF är att även om vi båda erkänner patriarkatets existens så verkar inte VSF vilja arbeta mot de strukturer patriarkatet tillfört och patriarkatet i sig. För precis som övriga toppskiktet på universitetet verkar Peter Ericsson vara rädd för att förbättra utbildningskvaliteten eller ställa krav på professorerna. Att satsning på högskolepedagogik skulle vara ett hot mot den fria forskningen är skrattretande

Med tanke på att Lunds universitet har 76 procent manliga professorer på toppen ser jag professorsyrket, det vill säga de som bedriver forskning och undervisning, som mansdominerat. Vi har även lektorer som är universitetslärare och det är där som det visar sig att de kvinnliga akademikerna tar plats. Skillnaden mellan dem är att du som lektor har högre krav på pedagogiska meriter till skillnad från en professor, även om bägge grupperna undervisar.

Visst är det självklart att en akademisk utbildning ska utgå från aktuell forskning men när det kommer till utlärning av kunskap anser många att de vet hur undervisning ska bedrivas – detta utan att ha några kunskaper från den högskolepedagogiska forskningen eller om studenters lärande.

Breddat deltagande handlar om att alla studenter ges rimliga förutsättningar att slutföra sin utbildning. För att studenter ska få en undervisning som gynnar lärandet behöver vi satsa på högskolepedagogik. En kompetensutveckling i högskolepedagogik är en förutsättning för en högre utbildningskvalitet, om inte kanske den viktigaste. Med en bredare studentgrupp som bättre speglar samhället höjer det kvalitén och bidrar till en större relevans.

Vi bör återinföra ett krav på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning för all personal som lär ut på universitetet. Vi bör ställa högre krav på högskolepedagogisk kompetens vid anställning, där det även bör finnas en pedagogisk sakkunnig som medverkar i bedömningen. Vi bör även förbättra lärarnas kunskaper om kursutvärderingar samt dess betydelse för utveckling av utbildningen.

Det handlar om ett studentaktivt lärande där vi är med och inkluderas i undervisningen och det aktuella forskningsläget. Att se studenter som passiva och slappa mottagare av kunskap är en förfärlig syn på oss studenter.

  1. Vi är ingen homogen grupp.
  2. Vi lär oss olika.

author1_pic_smallAv dessa slutsatser är vi en bredare och kanske ännu mer kompetentare studentgrupp idag än tidigare. Vi behöver olika undervisningsformer och bättre undervisning. Det tror jag är nyckeln till ett bättre breddat deltagande.

 

Angelica Kauntz
Utbildningspolitisk krönikör på Lundagård

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Utbilda studenter i akademisk frihet

Det är hög tid att studenterna engagerar sig