Allt är bra på pappret

- in I fokus, Nyheter
@Annika Skogar

Kritiska och reflekterande perspektiv förekommer på alla kurser inom juristutbildningens grundutbildning. Åtminstone om man får tro en ny rapport från fakulteten.

Bristen på kritiska perspektiv på juristutbildningen vid Lunds universitet är något som varit uppmärksammat vid flertalet tillfällen de senaste åren.
I en ny rapport som gjorts på uppdrag av Juridiska fakultetens nämnd för utbildning på grund- och avancerad nivå, Nuga, är dock inte läget så allvarligt.
– Vi kunde konstatera att alla kursplaner på något sätt hade en tanke kring att det skulle finnas kritiska och reflekterande perspektiv på kursen, säger Jacob Rosell Svensson.

Intervjuer med lärare
Tillsammans med sin kollega Martin Andersén genomförde han under hösten en inventering av alla kursplaner på grundutbildningen där de förutom kritiska och reflekterande perspektiv också undersökte i vilken grad de tar hänsyn till progression och färdighetsträning.
– För att komplettera underlaget intervjuade vi även alla kursansvariga på grundutbildningen. Alla var väldigt positiva och tyckte att rapporten var ett bra initiativ, säger Jacob Rosell Svensson.

De kunde dock konstatera att det fanns olika definitioner av vad kritiska perspektiv innebär.
– Det blev tydligt att det finns olika ansatser till vad som ingår i ett kritiskt perspektiv. Vissa kurser har till exempel ett specifikt perspektiv som till exempel genus, medan andra mer trycker på ett kritiskt förhållningssätt till rätten i stort.

Rasmus Ringström är ordförande på Juridiska föreningen. Foto: Pressbild/JF
Rasmus Ringström är ordförande på Juridiska föreningen.
Foto: Pressbild/JF

Studenter inte tillfrågade
Att ta reda på hur studenterna, som bör ses som huvudpersonerna i utbildningen, upplever förekomsten av kritiska- och reflekterande perspektiv i utbildningen ingick inte i uppdraget. Enligt Rasmus Ringström, ordförande för Juridiska föreningen, går det därför inte att dra några direkta slutsatser från rapporten.
– Det är en väldigt bra rapport utifrån hur det ser ut på pappret men den behöver kompletteras med studentperspektivet för att det ska skapa en fullständig bild av läget, säger han.

Juridiska föreningen har lyft frågan till fakultetsstyrelsen och just nu pågår arbetet för att ta fram en enkätundersökning som ska ut till alla studenter.
– Vår hållning är att enkäten ska färdigställas under våren och om möjligt gärna även gå ut till studenterna under vårterminen. Det viktigaste är dock att enkäten genomförs och når så många studenter som möjligt, säger Rasmus Ringström.

Kursplan är styrdokument
Per Nilsén, som fram till årsskiftet satt som ordförande i Nuga, tycker att det var välmotiverat att rapporten tog sin utgångspunkt i hur det ser ut på pappret.
– Kursplanen är det styrinstrument som vi har för hur utbildningen ska se ut. Den beskriver tydligt innehållet i kursen och vad som är betygskriterierna.

Precis som Rasmus Ringström ser han dock att det finns skäl att framöver också samla in studenternas åsikter.
– Det är besvärligt att det ibland finns tankar inom en utbildning som sedan kanske inte medvetandegörs av studenterna, säger Per Nilsén.

Han tycker också att rapporten visar att kursplanerna måste få en tydligare progressionstanke.
– Progressionen skulle kunna bli mycket tydligare när det kommer till muntlig- och skriftlig färdighetsträning. Det tror jag i sin tur också skulle stärka de kritiska och reflekterande perspektiven, säger Per Nilsén.

Detta har hänt

Historiskt har juristutbildningen enbart fokuserat på gällande rätt. Sedan 1999 finns det dock med i examensordningen för juristutbildningen att det ska finnas ett genusperspektiv på alla delkurser. Hur väl det uppfylls har debatterats i flera år.

  • 2004: Krav att följa lagen
    Tre juridikstudenter skickar en skrivelse till fakulteten där de uppmanar dem att börja följa Högskoleförordningen som kräver att en juriststudent ska ha ”förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser”.
    – Det finns ingen kritisk diskussion alls. Vi får aldrig tillfälle att se till olika bestämmelsers syften, bakgrunder eller eventuella konsekvenser, säger Anna Karlsson Wede, en av de protesterande.
  • 2011: Stereotyp kurslitteratur
    På uppdrag av Juridiska fakultetens jämställdhets- och likabehandlingskommitté genomförs en granskning av litteraturen på juristutbildningen i Lund. Resultatet visar att i stort sett all kurslitteratur saknar ett genusperspektiv. Kvinnor i litteraturen förekommer främst i passiva roller, så som mor, flickvän eller offer.
  • 2012: Kritik från Högskoleverket
    Juristutbildningen utvärderas av Högskoleverket (numera Universitetskanslerämbetet). Det samlade omdömet på utbildningen är att den håller mycket hög kvalitet. Den enda kritik som framförs är att vissa studenter brister i sin förmåga att anlägga kritiska och reflekterande perspektiv.
  • 2013: Censurerad rapport
    Genom djupintervjuer med kursansvariga, lärare och studenter genomförs en genusinventering av utbildningen. När rapporten är färdig ställer fakulteten ett ultimatum – censurera de känsliga delarna eller glöm publicering. Att studenter vittnade om att lärare uttryckt klassförakt ansågs kunna skada fakultetens rykte. Efter uppmärksammandet publicerades rapporten digitalt.
  • 2015: Allt bra på pappret
    En rapport med snarlik frågeställning som den förra genomförs. Nu granskas till hur stor del kritiska perspektiv och skriftliga och muntliga färdighetsmoment finns med bland kursplanernas mål och betygskriterier. Intervjuer med lärare genomförs, men denna gång tillfrågas inga studenter. Resultatet visar att alla kursplaner inkluderar kritiska och reflekterande perspektiv.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Hemma hos Edilen

I snart ett år har Hanna Dagsgård kunnat