Kommunikationskurs gav mersmak

- in Nyheter
@Sofia Fritze

Studenter på naturvetenskapliga fakulteten har blivit bättre både på att tala, skriva och förstå sina ämnen. Detta framgår av en nyligen publicerad rapport.

Susanne Pelger är pedagogisk utvecklare vid naturvetenskapliga fakulteten. Foto: Privat
Susanne Pelger är pedagogisk utvecklare vid naturvetenskapliga fakulteten.
Foto: Privat

Studenterna har fått utveckla sin förmåga att kommunicera genom projektet Kommunikation i naturvetenskaplig utbildning som avslutades i höstas. Bakgrunden till projektet är den varierande kunskap inom kommunikation som finns på de olika utbildningarna och som framförallt avspeglas i studenternas examensarbeten.
– Det saknades en röd tråd genom utbildningarna när det gällde kommunikation och en förståelse för vikten av att kunna formulera sig väl, både i tal och skrift, i arbetslivet berättar Susanne Pelger som är pedagogisk utvecklare vid naturvetenskapliga fakulteten.
– Det fanns en uppfattning hos lärarna att något behövde göras för studenterna på bland annat matematik-, fysik- och kemiprogrammet, säger hon.

Efterfrågar kompetensen
Forskningen visar att generella kompetenser, där kommunikation räknas in, oftast anses ha en låg status och många lärare anser att det är ett sidospår som tar tid från det faktiska ämnet.
– Samtidigt finns det en efterfrågan på just denna typ av kompetens i arbetslivet. Att kunna formulera och presentera sina idéer och ”sälja in” dessa till gemene man lägger många företag stor vikt vid, förklarar Susanne Pelger.

Gick kurs
Projektet inleddes med att 70 lärare, doktorander och bibliotekarier från naturvetenskapliga fakulteten fick gå den högskolepedagogiska kursen Kommunikation i naturvetenskaplig utbildning.
– Projektet fick ett positivt mottagande bland lärarna och det tvivel som fanns inför projektet försvann efter kursen. Det visade sig också att det var lärorikt att sätta lärare från olika ämnen i samma rum för att gemensamt komma fram till bra lösningar, säger Susanne Pelger.

Efter avslutad kurs var det upp till var och en av lärarna att ta med sig sina kunskaper tillbaka till klassrummet och implementera dessa bland studenterna. Till exempel fick matematikstudenterna ansvara för egna föreläsningar inför klassen, studenter i zoologi fick skriva wikipedia-artiklar och en grupp kemistudenter genomförde en debatt inför en publik bestående av gymnasieelever.

Bra med respons
Susanne Pelger menar också att det finns flera pedagogiska poänger med att väva in kamratrespons i utbildningen.
– Det är positivt för eleverna att få respons från fler än ett håll och när man ger respons till någon annan tvingas man sätta ord på vad som är bra och dåligt, något som leder till en djupare förståelse för ämnet. Det finns även andra fördelar som att den sociala studiemiljön förbättras, arbetsdisciplinen stärks och fler lämnar in sina arbeten i tid, säger Susanne Pelger.

I framtiden är tanken att projektet ska sprida sig till fler fakulteter vid universitetet. Lunds tekniska högskola har visat intresse och valt att testa projektet på data- och elektroteknikprogrammet. 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Lundaprofessor: Priset kan göra att jakten på liv blir mer aktiv

Klockan 11.50 i dag tillkännagavs 2019 års nobelpristagare