Utbildning är inte allt

Synen på bildning bör uppvärderas – vi behöver komma bort ifrån det kortsiktiga nyttotänkandet. Det menar Philip Norrman, utbildningspolitisk krönikör.

För ett tag sedan besökte jag en studentdebatt med rubriken Finns det någon god smak?. I panelen satt bland annat Barbro Hedvall, tidigare ledarskribent på Dagens Nyheter.

Hon beklagade sig över att dagens bildade medelklass inte längre förkovrar sig i litteratur i samma utsträckning som tidigare.
– Nu för tiden är det enda man diskuterar några amerikanska serier och på sin höjd Lena Anderssons senaste roman, sa Barbro Hedvall då.

Den kritiken går förstås att vifta bort med att det är förlegad elitism från en borgerlig dam. Men frågan man i stället bör ställa sig är om bildning faktiskt behövs.

Trots dessa samhällstrender är det folk som menar att bildning har någon betydelse i dagens samhälle. En av dem är litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström. Hon menar på att den klassiska bildningen är en viktig del i att bli en samhällsmedborgare. Med till exempel läsning av skönlitteratur blir man en mer reflekterande individ och kan lättare ställa sig kritiskt till all den information som vi ständigt matas med, menar hon.

Vidare ser Witt-Brattström att bildning är något som prioriteras allt mindre i det svenska utbildningsväsendet. Elever läser allt mindre skönlitteratur i skolan och i den högre utbildningen lider många utbildningar i humaniora av bristande kvalitet, ofta till följd av otillräcklig finansiering.

Synen på högre utbildning i Sverige i dag tenderar ofta att bli väldigt instrumentell. Man kommer till universitetet för att gå en utbildning, vars syfte är att ge en ett kvalificerat jobb. Självklart en viktig orsak, men samtidigt bör också studier vid universitet och högskola vara något som man bär med sig genom hela livet och dessa kunskaper bör inte reduceras till något som bara nyttjas vid ens första arbete.

Kontrasten är stor gentemot USA där den populära utbildningen liberal arts drar många studenterUtbildningen består av en rad humanistiska ämnen med samhälls- och naturvetenskapliga perspektiv. Syftet är att bilda en fri och aktiv samhällsmedborgare.

Studier i humaniora bidrar positivt till såväl individens egen utveckling som samhället i stort. Det är faktiskt inte så dumt känna till vilka Aristoteles, Kafka och de Beauvoir är.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Kunskapsbrister lämnar ringar på vattnet

Skolverkets alexanderhugg för att lösa frågan om undervisningstid