Snowden peppade – i stället för att peka

- in Recension, Referat, Studentliv
@Lundagård

Under torsdagen berättade Edward Snowden på Studentafton varför det är så viktigt att kämpa mot massövervakning. Virve Ivarsson önskar att mer tid hade lagts på att tala om hur detta praktiskt kan göras. 

En halvtimme innan portarna öppnas ringlar sig kön lång utöver kullerstenarna vid AF-borgen. Över tusen studenter och andra intresserade väller in och 700 av dem slår sig en stund senare förväntansfulla ned på de ljusa trästolarna i stora salen.

För drygt hundra kronor – och med en hel del flax i biljettsystemet – har de lyckats köpa sig biljetter till att få se Edward Snowden videosamtala med dem i en och en halv timme. 300 andra har kommit över biljetter till att se det samma streamas till Café Athen.

– Var det värt det?

Aftonens första fråga kan tyckas komiskt passande för publiken, men riktas så klart av moderatorn och Sydsvenskan-journalisten Andreas Ekström till Edward Snowden.

Mannen som, eftersom han läckt topphemliga dokument om USA:s såväl globala som nationella massövervakning, tvingats lämna sitt hemland och efterlysts med hot om livstids fängelse.

Och som – det är svårt att släppa det absurda i det – alltså nu talar med 700 studenter i en balsal på videolänk från Ryssland. 

– Jag tycker inte bara att det var värt det, jag skulle göra det igen och denna gång skulle jag komma ut tidigare, svarar Edward Snowden.

Den typ av globalisering som bäddar för hans virtuella besök på Studentafton, tror han också kan vara en förklaring till en allt större övervakning i världen.

– Förr var vår vetskap om världen begränsad till det som hände på lokal nivå. Samtidigt som de generella förhållandena för mänskligheten blir bättre och bättre så är nu de värsta sakerna som händer i världen genom TV och internet i våra vardagsrum varje dag.

Några av de 700 personer som samlades i Stora salen under torsdagen. Foto: Christina Zhou
Några av de 700 personer som samlades i Stora salen under torsdagen. Foto: Christina Zhou

Edward Snowden menar att detta leder till att politiker pressas att göra något åt eländet som händer – även när det är väldigt svårt att veta hur man ska göra det.

– Vi har förlorat möjligheten att kompromissa. Att säga ”Ja, terrorism existerar och kommer alltid i någon mån att existera eftersom det alltid kommer att finnas några individer som dras till det extrema”. Problemet i dag är att politikerna måste svara på hur man ska förhindra detta.

Edward Snowden pratar om det absurda i att så mycket pengar världen över idag läggs på militären när det samtidigt till exempel är mer sannolikt att amerikaner kommer att dö på grund av sina egna badrumsmattor eller poliser än på grund av terrorism.

– Men problemet är att om du står upp för den synpunkten i dag så förlorar du din plats eller ditt val. Men samtidigt, om vi inte står upp för det – hur ska vi kunna försvara våra gärningar för de generationer som kommer efter oss?

Generellt är det såhär som Edward Snowdens svar ser ut – långa förklaringar och retoriska frågor som alla skulle fungerat utmärkt som pepptalk inför vilken aktion mot övervakning som helst.

Lite tråkigt blir det däremot om man redan är övertygad om att massövervakning är något som bör stoppas och snarare är nyfiken på dess omfattning och vad vi kan göra för att stoppa den. Om detta sägs nästan inget och det låter mer som att Edward Snowden bockar av saker från en lista på saker han vill ha sagt än att han anpassar sina svar till frågorna. 

Med detta sagt är Studentaftonsamtalet med Edward Snowden ändå ett intressant sådant.

Han berättar hur lätt det är för regeringar att få ut information från medborgares gmail- och facebook-konton, att USA inte ändrat sina övervakningslagar så mycket som bytt namn på dem och att det är svårt att lösa problemet på en nationell nivå eftersom vår kommunikation i dag är så global.

Edward Snowden understryker även att det han har gjort inte är unikt. Under 70-talet läckte visselblåsaren Daniel Ellsberg topphemlig information gällande Vietnamkriget. Då ansågs däremot informationens stora allmänintresse övertrumfa lagbrottet och visselblåsaren gick fri. Men det var då det.

– Nu har USA ändrat lagarna och att man agerat i allmänhetens intresse är inte längre en förmildrande omständighet, säger Edward Snowden.

Både publiken och Andreas Ekström ställer roliga frågor. Om huruvida regeringen kan ta över övervakningskameror som i filmens värld (nej, men däremot webbkameror) och när Edward Snowden senast ändrade åsikt om något viktigt (han har blivit mer positiv till att benämnas som en radikal sedan sina avslöjanden, om jag förstod hans svar rätt).

När Edward Snowden poängterar att Europaparlamentet röstat för att EU bör ge honom asyl och Andreas Ekström avslutar kvällen med att säga att de får göra om det här om tio år – ”Fast då får du komma hit fysiskt” – påminns jag om varför Edward Snowden kanske fokuserar på att försöka övertala de inte redan frälsta. 

Med tanke på att Edward Snowden har beskrivit den svenska underrättelseapparaten som en av NSA:s viktigaste bundsförvanter förvånar det mig dock att ingen fråga under kvällen ställs om övervakning i Sverige.

För min del gjorde bara Edward Snowdens upplysningar om de lagförändringar som möjliggjort övervakningen aftonen klart värd tiden.

Men när jag går hem och funderar på om jag kan prata ohörd framför min tv-apparat känns det ändå synd att han under Studentafton la så mycket tid på att berätta varför vi ska förhindra ett massövervakningssamhälle och så lite på att prata om hur detta kan göras rent praktiskt.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Hemma hos Edilen

I snart ett år har Hanna Dagsgård kunnat