LU gav thailändska officerare gratis utbildning – Rektorn: ”Inte så problematiskt”

- in Nyheter

I utbyte mot att Thailand 2008 köpte stridsflygplanet Jas Gripen av den svenska regeringen fick den thailändska militärjuntan tillgång till ett hundratal utbildningsplatser på svenska masterprogram. Mellan 2010 tills i somras studerade därför en grupp thailändska studenter gratis vid svenska universitet, och allra flest i Lund. Enskilda institutioner kunde ha valt att inte ta emot studenterna – men det gjorde ingen utom Juridiska fakulteten.  

Sverker Jönsson är universitetslektor på Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. 2014 fick han reda på att det kommit in en förfrågan till fakulteten om utbildningsplatser för thailändska studenter, vilket var en del av Jas-affären med Thailand 2008. Sverker Jönsson tyckte att det vore olämpligt att utbilda Jas-studenterna.
– Jag sa till prefekten att jag såg en risk att denna affär skulle underminera vår forskning i mänskliga rättigheter och inskränka universitetets självständighet, säger han.


Juridicum vägrade
Ett helt lärarlag på fakultetens masterprogram i Human Rights Law motsatte sig sedan att undervisa Jas-studenterna, med hänvisning till att det skulle äventyra verksamhetens integritet. Vid den här tiden befarade många att den thailändska militären efter en period av instabilt demokratiskt styre återigen skulle ta makten i Thailand – och det gjorde de också senare samma år. Turerna kring Juridicum och Jas-studenterna  uppmärksammades först av reportagesajten Blank Spot Project.

Prefekten: ”I efterhand bra”
Vilhelm Persson, lektor i offentlig rätt och Juridiska fakultetens dåvarande prefekt, menar att han 2014 inte såg någon anledning att tvivla på att frågan om Jas-studenterna hanterats korrekt av högre instanser.
– Som prefekt såg jag det däremot inte som fruktbart att försöka gå emot ett lärarlag som kände sig obekväma, säger han.

I efterhand är han dock glad att Juridiska fakulteten  inte tog emot några studenter.
– Det visade sig ju atförsvaret inte hade på fötterna, säger han.

Avdelningschefen: ”Instituationen som bestämmer”
Juridiska fakulteten sade nej till att ta emot Jas-studenterna. Enligt Susanne Norrman, avdelningschef för uppdragsutbildning på universitetet, har alla fakulteter en möjlighet att vägra ta emot studenter för uppdragsutbildning.
– I förordningen om uppdragsutbildning står särskilt att genomförandet av uppdragsutbildning inte får påverka utbildningens kvalitet. Därför kan en institution säga nej till att ta emot studenter, till exempel för att undervisningsgrupperna blir för stora. Då accepterar universitetet det, säger Susanne Norrman.

LTH: ”Det var fullbordat faktum”
De första Jas-studenterna påbörjade sina masterprogram 2010 och de sista tog examen våren 2016. Thailändarna fanns representerade på LTH, Naturvetenskapliga fakulteten, Ekonomihögskolan, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Medicinska fakulteten och Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier.

Per Warfvinge, vicerektor på LTH, fanns med i högskolans ledning 2010. Han minns det som att man inte fick kännedom om  utbildningsuppdraget förrän beslut redan var fattat.
– Min minnesbild är att vi ställdes inför ett fullbordat faktum. Studenterna hade till och med redan registrerats i ladok av någon annan än oss på LTH, vilket är extremt ovanligt, säger han.

Studenternas bakgrund var dock bekant.
– Det framgick att Försvarets materielverk var uppdragsgivaren och att de var en del av Jas-affären med Thailand, säger Per Warfvinge.

Han menar dock att han inte kan minnas vad han tänkte i frågan då och inte heller minns om det förekom någon principiell diskussion om saken inom LTH:s ledning.

MF: ” Etiskt problematisk fråga”
Även på Medicinska fakulteten kände man sig mer eller mindre tvingad att ta emot studenterna.
– Min företrädare har berättat att ett påskrivet avtal om att uppdragsutbilda de här studenterna kom från avdelningen för uppdragsutbildning. Men hon kände inte till deras koppling till Jas-affären, säger Martin Stafström, programdirektör på masterprogrammet i Public Health.

– När beslut väl fattats om ett utbildningsuppdrag ska vi egentligen bara utföra det. Frågan om Jas-studenterna tycker jag är problematisk ur en etisk synvinkel, men i detta fall avgjordes den på högre nivå, säger han.

EHL: ”Driver ingen egen politik”
Pontus Hansson, studierektor med ansvar för grundutbildning på Nationalekonomiska institutionen, berättar att man tagit emot en Jas-student på masterprogrammet i finans. Studentens koppling till Jas-affären var av allt att döma känd, men institutionen såg ingen anledning att inte anta henne.
– Regeringen hade beslutat att vi skulle utbilda de här personerna, och universitet är en statlig myndighet under regeringen – vi får rätta oss efter det. Nationalekonomiska institutionen driver ingen egen utrikespolitik, säger Pontus Hansson.

CÖS: ”Hade ej militär bakgrund”
Monica Lindberg Falk, ordförande för utbildningsnämnden på Centrum för Öst- och Sydöstasienstudier, handledde en Jas-student men säger att hon inte kände till hans koppling till Jas-affären.
– Vi har alltid någon student från Thailand som kommer
från något scholarship-program. Och han hade definitivt ing-
en militär bakgrund, säger hon.

Naturvetarna: ”Enskildas moralkompass får stor betydelse”
Vid Kemiska institutionen uppkom ingen principiell diskussion om antagningen av Jas-studenterna. Mottagandet uppfattades inte som frivilligt.

Olle Söderman, som var prefekt vid institutionen 2014, tycker att frågan om utbyte med odemokratiska länder är intressant, men menar att universitetet har duckat för frågan genom att inte ha någon  policy.
– På internationella masterprogrammet i kemi går studenter från en mängd länder. Ska vi verkligen ha utbyte med till exempel Kina? I praktiken blir det upp till enskilda medarbetares moraliska kompass, vilket man kan ha åsikter om, säger han.

Rektorn: ”Inte så problematiskt”
Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz ser dock få problem med att regeringen förhandlar bort utbildningsplatser vid svenska lärosäten – så länge det inte inkräktar på universitetets egen verksamhet. Som myndighetschef respekterar han regeringens beslut.
– Jag kan ha förståelse för att det finns personer som reagerar – det här är svåra frågor. Men personligen tycker jag inte det är speciellt problematiskt eftersom utbildningen dessa studenter fått inte primärt används  militärt.

Rektorn menar att universitetet överhuvudtaget agerat korrekt i frågan om Jas- studenterna. Han tycker att utbyten med odemokratiska stater är vanskliga, men frågan är enligt honom något regeringen snarare än universitetet måste avgöra.Dessutom tror han att de positiva effekterna av att utbilda utländska militärer är större än de negativa.
– Om det kommer hit en militär som studerar och träffar människor från Sverige och andra länder så kanske de mötena kan bidra till en mer pacifistisk värld. Jag tror på utbildningen som en fredsskapande kraft, säger Torbjörn von Schantz.

Sverker Jönsson tyckte inte att Juridicum skulle ta emot Jas-studenterna. Foto: Virve Ivarsson.
Sverker Jönsson tyckte inte att Juridicum skulle ta emot Jas-studenterna. Foto: Virve Ivarsson.

Lektorn: ”Varför ska universitetet sälja Saabs stridsplan?”
Sverker Jönsson tycker dock att fler behöver förstå att universitetet inte är som vilken myndighet som helst.
– Försvaret ska inte kunna ringa universitetet såsom Kronofogden ringer Polisen. Man kan gömma sig bakom att man är en myndighet, men varför ska Lunds universitet hjälpa Saab att sälja stridsflygplan? Om någon kan förstå det får de gärna höra av sig.

Sverker Jönsson understryker  vidare att hans problem med  LU:s mottagande inte handlar om vad thailändarna  studerat.
– Även om så alla Jas-studenter läste till tandläkare så är det ändå upprörande eftersom universitetets mottagande av dem innebär att vi deltar i vapenhandel.

För Sverker Jönsson handlar  frågan om universitetets trovärdighet och självständighet. Han kan tycka att när det gäller vapenaffärer borde ringa en varningsklocka hos fakulteterna.
– Vad gör vi till exempel när bomberna faller från Jas-planen? Militären gjorde ju statskupp i Thailand strax efter Jas-affären, och då kan man säga att vi vid universitetet på grund av vårt mottande av studenterna ju faktiskt samarbetade med militären, säger han.

Lundagård har försökt nå Smahällsvetenskapliga fakulteten – som också tog emot Jas-studenter – för en kommentar.

Artikeln är skriven i samarbete med Blank Spot Project. 

Text Oskar Madunic Olsson  & virve ivarsson

Foto virve ivarsson

Grafik caroline roos Bergman 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Lata dig, en revolution i det lilla

Stanna upp. Unna dig att njuta av eftermiddagssolen