Där det råder en syn på universitetet endast som en plats för upptränande av nytt fotfolk, finns det inte någon plats för en genusvetenskaplig institution.
“Det finns en plats i helvetet reserverad just för mig” brukar jag med tillförsikt tänka, när jag likt en liten trampdressin tuffar på längs juristprogrammets järnväg, gång på gång förbipasserad av ett snabbare tåg.
När man tillbringat tillräckligt mycket tid i universitetslokaler där väggarna är tapetserade med logotyper tillhörande diverse sponsorer från näringslivet med siktet inställt på en yrkesexamen så är det lätt att bli både luttrad och bekväm. Termin för termin kan man inventera sina akademiska meriter för att ställa en prognos på vilken typ av karriär man kan våga hoppas på.
Tisdagen den andra maj var feministkolletivet Gender Troublemakers värd för evenemanget Solidarity for academic freedom. Under eftermiddagen delade tre talare med sig av sin erfarenhet från det samtida akademiska livet i Ryssland, Ungern och Turkiet. Massavskedandet av turkiska akademiker efter försöket till statskupp förra sommaren bör ha nått de flestas öron.
Stillsammare angrepp på den akademiska friheten riskerar kanske att gå mer obemärkt förbi. I både Ryssland och Ungern pågår i skrivandet stund ett flitigt snickrande på en byråkrati som syftar till att försvåra etablerandet av till exempel akademiska institutioner med en potentiellt oppositionell ton i förhållande till regimen. Vidare diskuterades en utbildningskultur där den underförstådda funktionen av högskolestudier är, primärt eller endast, att reproducera det befintliga samhället och fylla dess institutioner med nyutexaminerat yrkesfolk.
På en stol i ett provisoriskt auditorium, i en hörna av det allmänna studieutrymmet på Lunds Universitets genusvetenskapliga institution, upplevde jag mig plötsligt som sittandes i en kyrka. Där det råder en syn på universitetet endast som en plats för upptränande av nytt fotfolk, finns det inte någon plats för en genusvetenskaplig institution. Eller någon form av utbildning vars studenter med stor sannolikhet har varit tvungna att klura ut rimliga svar på frågan “Men vad kommer du bli då?!” både en och trehundra tusen gånger.
Utan sådana universitetsprogram kommer vi på de trygga, torra gamla fakulteterna med någon form av förväntat yrkesliv hägrande på andra sidan examen drabbas av en extrem förlust i progressivitet. Vetenskapen och akademin är global. Går den akademiska friheten förlorad i utlandet så går kunskap förlorad för alla.
När du påbörjar höstterminen 2017 så tycker jag att du ska ta dig en funderare på vilken kunskap som härrör från ett annat akademiskt område än ditt egna, krama eventuellt till exempel en antropolog, och ta reda på vad du kan göra för att stödja dina medakademiker i Lund och i världen.