Kårordförande kräver fler lärarledda timmar

- in Nyheter

Studenter vid svenska lärosäten har minst läroledd tid i Europa, visar studier. Det är ett problem för utbildningskvaliteten, menar flera företrädare för universitetet, och regeringen måste skjuta till mer resurser. 

– Att ha så få lärarledda timmar sänker utbildningarnas status och minskar studenternas möjligheter att ta till sig den kunskap som finns. Det är ett av universitetets största problem, säger Linnea Karlsson, ordförande för Humanistiska och Teologiska studentkåren (HTS).  

Studenter vid svenska universitet får, enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ), i genomsnitt elva timmar lärarledd tid i veckan. Det är minst i Europa, visar enkätundersökningen Eurostudent. Samtidigt är skillnaderna stora mellan olika utbildningsområden. Medan studenter på den Naturvetenskapliga fakulteten tror sig ha elva eller fler timmar läroledda undervisningstimmar i veckan, säger omkring hälften av studenterna på Samhällsvetenskapliga fakulteten samt Humanistiska och teologiska fakulteten (HT) att de har mindre än sex timmar.

– Våra studenter ligger långt under genomsnittet för lärarledd undervisningstid. Det är en av de frågor som vi arbetar hårt med att förändra, säger Linnea Karlsson, ordförande på humanistiska och teologiska studentkåren (HTS).

HTS gick under läsåret 14/15 igenom sina studenters scheman. Det resulterande i rapporten Tomma scheman som visar att den lärarledda undervisningstiden under läsåret ligger på mellan fyra till åtta timmar i veckan. Minst hade utbildningarna på Centrum för religion och teologi. Där hade studenterna under fyra timmar i veckan.

Linnea Karlsson är en av flera som Lundagård talat med som tycker att studenterna behöver mer lärarledd tid.

– Det är beklagligt att kompetensen som finns på universitetet inte kommer studenterna till del i större utsträckning. Högre utbildning måste vara mer än att få ett lånekort och en läslista, säger Linnea Karlsson.

Enligt Studentbarometern får hon medhåll av omkring 40 procent av studenterna inom HT och den Samhällsvetenskapliga fakulteten, som tycker sig ha lite eller alldeles för lite lärarledd tid. Samtidigt menar Linnea Karlsson att det är svårt för studenter som inte upplevt en annan utbildningssituation att veta vad man kan förvänta sig av en universitetsutbildning.

När studenten Karl Gustavsson började läsa Politices kandidatprogrammet för två år sedan blev han förvånad över det glesa schemat.

– Det var inte såhär jag föreställde mig att det skulle vara att plugga på universitet. Undervisningen är väldigt bra, men den är så kort att många tappar glöden, säger Karl Gustavsson.

Han tror sig ha sex till åtta lärarledda timmar i veckan, och beskriver att han sällan, precis som få av sina kursare, lägger 32-34 timmar i veckan på självstudier.

– Mer tid med föreläsningar, seminarium eller diskussionsövningar ökar motivationen och gör att egentiden inte känns så oändligt lång. När jag läst andra kurser har jag upplevt att två föreläsningar per dag fungerar bättre för studiemotivationen, säger han.

I förarbetena till dagens resurstilldelningssystem anges nio timmar i veckan som en basnivå. Men enligt UKÄ är det få, bara omkring 35 procent av studenterna inom samhällsvetenskap, humaniora, teologi och juridik (HSTJ), som i dag erbjuds dessa timmar.

– På HTS vill vi se krafttag mot att erbjuda så få lärarledda timmar och vi vill därför se ett lagstadgat minikrav på 10 timmar lärarledd undervisning i veckan, säger Linnea Karlsson.

HSTJ är den utbildningsgrupp som i dag tilldelas lägst statlig ersättning, eller så kallad prislapp, per student. Naturvetenskapliga utbildningar har dubbelt så hög prislapp, och dubbelt så många lärarledda timmar. Enligt UKÄ i genomsnitt 15 timmar i veckan.

Tim Ekberg, planeringsansvarig vid Lunds universitetet, menar att systemet med olika stora prislappar är föråldrat och saknar hänsyn till hur utbildning bedrivs i dag.

– Från början var inställningen att tekniska utbildningar är laborativa, vilket gör dem dyrare än samhällsvetenskapliga utbildningar. Så tydligt och enkelt är det inte längre. Samhällsvetenskapliga utbildningar har rollspel och laborationer, samtidigt som naturvetenskapliga utbildningar använder datorer och simuleringar, säger Tim Ekberg.

Han menar att högskolesektorn behöver mer resurser, och i synnerhet utbildningarna inom HSTJ.

– Vi utbildar i dag exempelvis jurister som ska vara ryggraden i rättssamhället. De får 50 000 kronor per student och år. Jämför det med en gymnasist som i genomsnitt får 120 000 kronor per år och student. Med de knappa resurserna är det omöjligt att leva upp till de krav som regering och arbetsmarknad kräver, säger Tim Ekberg.

Diagrammet visar hur mycket statlig ersättning varje utbildningsområde erhåller. Varje program består av flera utbildningsområden. Illustration: Anna Hasslöf

FAKTA: Så fungerar dagens utbildningssystem

Högre utbildning finansieras i dag genom ett system från år 1993, infört under ledning av dåvarande utbildningsminister Per Unckel. Det är ett prestationsbaserat system med tydliga marknadsmässiga inslag där de ekonomiska resurserna i hög grad följer studenternas utbildningsval.

I dagens resurstilldelningssystem tilldelas lärosätena ersättning för varje student. Beloppens storlek varierar kraftigt mellan olika utbildningsområden. Det finns 21 olika utbildningsområden fördelade på 16 ersättningsbelopp. Lärosätena klassificerar själva sina utbildningar utifrån utbildningsområden, och vid varje nyinrättad kurs sker klassificeringen genom ett rektorsbeslut.

De lägsta ersättningsnivåerna finns inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga, teologiska och juridiska utbildningsområdena (HSTJ). Ersättningarna för naturvetenskapligt, tekniskt och fermaceutiskt (NTF) område är nästan dubbelt så höga. Högst ersättningsbelopp har konstnärliga utbildningar.

Den låga prislappen för utbildningar klassificerade som HSTJ har varit omdiskuterad sedan dess införande. Därför har extra medel, så kallade kvalitetssatsningar, tillförts HSTJ vid flera tillfällen. Det finns dock inte belägg för att dessa inneburit mer lärarledd undervisning.

Lärosätena tilldelas omkring hälften av prislappen när studenten kursregistras (helårsstudent) och resterande del när studenten klarat sina högskolepoäng (helårsprestation).

Sedan införandet av dagens system har flera utredningar (RUT 1, RUT 2 och Struten) för att reformera resurstilldelningssystemet tillsatts, hittills utan att landa i något slutgiltigt lagförslag. Den senaste översynen, Styr- och resursutredning (Strut), initierades av regeringen år 2017. I februari i år lade utredningen fram sitt förslag och Lunds universitetet meddelade under sommaren sitt remissvar.

Facebook Comments

You may also like

Gammelsten och nytermin

Lunds universitet och dess kringverksamheter lever sitt liv