Sommarläsningen vi bär med oss

- in Kulturredaktionen väljer
@Lundagård

Lovprisade klassiker, boken bakom filmen och blodiga krigsskildringar. Kulturredaktionen listar sommarläsningen som de hoppas kommer överleva årstidsskiftet och äntra minnesbanken för gott. 

Räddaren i sommaren

Den finns något elitistiskt bland vissa studentkretsar. ”Va, har du inte läst Räddaren i nöden (1951)?”, brukade en bokmal till vän säga mig. Jag föll för trycket. Boken av J D Salinger köptes och jag ångrar det inte. Att man kunde skildra en tonårings unika självupptagning på ett så oförskämt och enkelt sätt, hade jag aldrig tidigare erfarit.

Stjärnförfattaren mot samhället

I boken Vem dödade min far (2019) går Frankrikes nya stjärnförfattare Edouard Louis bärsärk och genomför en anklagelseakt mot den franska staten och samhället. Men boken är lika mycket en självreflektion om far och son-relationer, som en konsekvensbeskrivning av hur familjemedlemmar kan glida ifrån varandra. En så viktig bok.

 

Smörtjusande PROSA

Sett filmen, vill inte läsa boken? Tänk om. Om vi låter bli att problematisera ytligheten i min förtjusning för smörprosa, så tror jag att även du efter boken Call me by your name (2007) av André Aciman, kommer vilja döpa dina framtida barn efter huvudkaraktärerna. Glöm för en sekund att det liggs med frukt, för i sin kontext är det romantiskt. Och det kommer en andra bok.

Filosofen på DASS

“Ingen kan veta allt, men ibland kan man veta tillräckligt”. Visdomsorden jag noterade efter tre öl, klottrade med stil på Harry’s i Falkenbergs toalett. Jag tog verkligen in orden som om de uttalats av Gandhi själv. En vecka senare tackade jag ja till att läsa på dubbel takt i höst. Därför är livet svårt. Men det lät bra då.

En snuttefilt mot dystopiska rop 

Efter Roslings sommarprat läste jag boken på nytt och blev omigen häpen av hur viktig den är. Factfullness (2018) av Anna Rosling Rönnlund, Hans Rosling och Ola Rosling innehåller fakta lika enkel som trafikskyltar. På så vis blir den som en personlig snuttefilt och motvikt till all klimat-, jämställdhet- och annan världenärskit-ångest. Ganska skönt. Visst, mycket är dåligt, men det är verkligen bättre än förr.

 

Österbottnisk melankoli 

Österbotten, ett mestadels svenskspråkigt landskap vid den finska kusten. Känt för bland annat minkar, religiositet och bandet Vasas flora och fauna. Den åländska författaren Karin Erlandsson gestaltar historien bakom denna finlandssvenskans högborg fint i boken Minkriket (2014). Jag har inte kunnat släppa boken och är därför på väg mot Österbotten i skrivande stund.

Sargad närtidshistoria

För just hundra år sedan avslutades det finska inbördeskriget och hela första halvan av 1900-talet är en vedervärdigt blodig historia ur finskt perspektiv. Kjell Westö jobbar i detta spelrum och leker med tabubelagda krigsbrott, vackra salonger och smuggelsprit i papperspåse. Bäst är kanske boken Där vi en gång gått (2006), där du får hänga med under de mest händelserika åren.

Instagramvänligt och hippt

Ifall krig och närhistoriska människoöden inte är tillräckligt feel good för dig kan du sträcka dig efter lite mera lättsam Helsingforslitteratur. Philip Teir erbjuder detta i Så här upphör världen (2017) och Vinterkriget (2013): Det är den moderna familjen, vardagsdramatik och glimten i ögat. Peppe Öhman levererar också en liknande roman – i boken Vackra människor (2014) får läsaren följa med mellan barnvagnar, otrohet och suröl.

Facebook Comments

You may also like

Låga pensioner för dagens studenter

”Det behövs ytterligare utbildnings- och arbetsmarknadsrelaterade åtgärder som