Lärarutbildningen behöver resurser

- in Debatt

Trots satsningar i höstbudgeten kvarstår stora utmaningar för att klara framtidens lärarförsörjning. Det menar Maria Guthke, ordförande för Lärarförbundet student.

Nyligen publicerade regeringen höstbudgeten. Den del som riktade sig till lärarutbildningar ingår i Lärarförsörjningspaketet. Målet med de 105 miljoner som satsas är att fler studenter ska söka, fler forskare ska söka och fler alternativa vägar ska byggas för den som vill bli lärare. En stor del av pengarna ska gå till dem som redan har en akademisk utbildning och föreslås satsa på en lärarkarriär. Det är bra att satsa på olika vägar in i läraryrket, men det löser inte det stora problemet med lärarförsörjningen.

Det största problemet med lärarförsörjningen är det låga söktrycket till lärarutbildningar och de stora avhoppssiffrorna. Det låga söktrycket till de ordinarie lärarutbildningarna oroar mig. Ungas intresse för läraryrket har ökat de senaste åren, men söksiffrorna fortsätter att vara för låga. Nästan alla ämneslärarutbildningar vid Lunds universitet är utan reservplatser, undantaget är med ingång engelska. Det slår särskilt hårt mot bristämnena som till exempel matematik och teknik där lärarbristen ökar i en rasande takt. Det krävs ca. 8 000 studenter till som påbörjar en lärarutbildning varje år för att täcka behovet som svensk skola har.

Det andra stora problemet på vägen till att få ut fler utbildade lärare är att många lärarstudenter hoppar av sin utbildning.

Det andra stora problemet på vägen till att få ut fler utbildade lärare är att många lärarstudenter hoppar av sin utbildning. Det finns en koppling mellan avhoppen från ämneslärarutbildningar och låga meritvärden från gymnasieskolan. Lösningen på det är dock inte högra antagningskrav utan istället att öka stödet till lärarstudenter. En av de bästa sakerna med lärarutbildningarna i dag är att de rekryterar med bredd. Ska vi få de bäst lämpade studenterna till lärarutbildningarna är det viktigt att alla, oavsett bakgrund, får samma chans att påbörja och avsluta sin utbildning. Det som minskar avhopp mest är mycket lärarledd undervisning och en sammanhållen utbildning där studenterna får ett socialt sammanhang. Lärarstudenter får i genomsnitt 8,5 timmars undervisning i veckan och det är för lite för att lära sig sitt yrke. Det är mycket som tyder på att sådana upplägg också påverkar studenter från studieovan bakgrund mer än andra studenter. Mer undervisningstid och sammanhållna utbildningar kräver dock stora resurser. Men för att studenter med olika bakgrund verkligen ska få samma chans att genomföra en utbildning så finns inga genvägar.

Om lärosätena vill öka söksiffrorna till lärarutbildningarna borde det satsas på dem och röja undan de brister som finns i dag: Stärk forskningen och öka antalet undervisningstimmar för lärarstudenter. Om politikerna vill lösa lärarförsörjningsproblematiken borde de arbeta för att Sveriges lärare ska få bra förutsättningar för att öka läraryrkets attraktivitet. Om du som lärarstudent vill arbeta för att få fler utbildade kollegor borde du engagera dig fackligt. Där arbetar vi för att förbättra lärarstudenters och lärares förutsättningar samt för att stärka professionens inflytande över yrket och utbildningen.

Facebook Comments

You may also like

Scrolla, gilla, dö

På gott och ont är det digitala och