Beteendevetaren och småbarnspedagogen Elisabeth Schönbeck drog fullt hus på onsdagens Studentafton. En fin inramning och lättsam stämning kompenserade för ett något godtyckligt resonemang.
Kvällens Studentafton är utsålt. Dragplåstret Elisabeth Schönbeck är beteendevetare och småbarnspedagog. Hon har specialiserat sig på forskning inom fältet syskonplacering och hur denna påverkar oss genom hela livet. På ämnet har hon skrivit boken Äldst, yngst eller mittemellan: Din placering i syskonskaran och hur den påverkar dig (2008) som man kan köpa och få signerad efter samtalets slut.
I nyrenoverade Athen får man plocka på sig en glowstick. Blå glowstick betyder äldstabarn och majoriteten i publiken faller i denna kategori. Själv tar jag en grön glowstick och skyltar med mitt mellanbarnsskap. Initiativet med glowsticks bygger sämja i publiken och stämningen är lättsam. Frågan: hur många syskon har du? är en bra isbrytare.
Elisabeth Schönbeck inleder med en föreläsning. Hon använder sig av overhead-bilder och det är uppfriskande att hon låter bli att falla för den teknikvurmande samtiden. Lite förenklat tenderar förstfödda och ensambarn ha en mer konservativ hållning, medan mellanbarn är sociala lagspelare och yngstabarnen står för radikalism såväl socialt som politiskt.
– Alla barn tävlar om föräldrarnas uppmärksamhet och kärlek. Vi utvecklar strategier för vår överlevnads skull, säger Elisabeth Schönbeck.
Dock påverkar såväl könsfördelning, åldersskillnad och andra faktorer in i vilka strategier vi utvecklar. Till exempel kan en lillasyster som har en funktionshindrad storasyster, ta på sig rollen som familjens storasyster, eftersom hon ensam behöver möta föräldrarnas förväntningar och ta ansvar för både sig själv och sitt syskon.
Hur våra familjeförhållanden ser ut under vår uppväxt är naturligtvis av stor vikt för hur vi utvecklas socialt och i arbetslivet. Men det verkar finnas undantag från varje regel när det gäller hur placeringen i syskonskaran påverkar oss. Elisabeth Schönbecks uppradande av kända personer och deras placering i syskonskaran känns därför godtycklig. Varje person som existerar har växt upp i något sorts sammanhang. Det måste finnas exempel på framgångsrika och mindre framgångsrika personer ur varje kategori. Hon exemplifierar bland annat med tidigare moderata statsministern Fredrik Reinfeldt (storebror) och artisten Tomas di Leva (lillebror).
– Det finns inte så många storebröder med långt hår och klänning.
Publiken bryter ut i skratt. Elisabeth Schönbeck är rolig och slagfärdig. Men det måste finnas undantag även här. Det är en fin linje mellan att kategorisera och att låta fördomsfull.
Familjeterapeut Gerd Elliot håller en frågestund med Elisabeth Schönbeck efter föreläsningen. De samtalar om hur syskonplaceringen påverkar våra kärleksrelationer som vuxna. Studentaftons funktionärer är engagerade och vakna och under frågestunden kommer publikens funderingar på ämnet fram. Någon undrar hur den kinesiska enbarnspolitiken kan påverka ett samhälle och Elisabeth Schönbeck svarar att:
– Ingen kommer lära sig det sociala spelet som är fördelen med att ha syskon.
Syskonplaceringen är av allt att döma inte någonting oväsentligt, men som Leo Tolstoj inleder sitt epos Anna Karenina (1877) ”Alla lyckliga familjer är varandra lika, men den olyckliga familjen är alltid olycklig på sitt speciella sätt.”
