Härifrån kommer Gåsafestens gås

- in Kultur & Nöje

På lördag slår Skånska nationen upp dörrarna för Gåsafesten. Då intar drygt 300 finklädda studenter Athen för att åtnjuta en traditionell gåsamiddag med svartsoppa och knaperstekt gås. Lundagård har besökt gåsuppfödaren – Sveriges största och en av få som finns kvar.

Ett stenkast från skånska Munka-Ljungby öppnar landskapet upp sig i natursköna vidder. Här bor Björn och Maria Olsson tillsammans med fjäderfä av alla dess slag – kyckling, anka, kalkon, och 15 000 gäss.

Björn Olsson var åtta år när han fick tag på fyra gåsägg. Han lade dem under en av sina hönor och några veckor senare kläcktes en gässling. Sedan dess har gässen varit Björn Olssons ständiga följeslagare.

Björn Olsson har haft gäss sedan han var åtta år. Då vad de fyra stycken, nu 15 000. Foto: Louise Lennartsson

När han som 18 åring startade företaget Viking fågel var han en av många gåsuppfödare i landet. I dag är han praktiskt taget ensam på marknaden.

– För bara 20 år sen var vi åtminstone 200 uppfödare i Sverige. Det har minskar ordentligt och i dag har jag 98 procent av producentmarknaden i Sverige, säger han.

Byråkratiska regler som utarmar möjligheten till småskalig produktion och ett sjuknande intresse från konsumenter är några av orsakerna bakom den kraftiga minskningen av gåsuppfödningar i Sverige.

– Alla vill istället äta kyckling i dag. Det är industriellt, mört och lättätet. Men det smakar ingenting, det är förädlat och sönderavlat. Tidigare tog det fem till sex månader att föda upp en kyckling, i dag tar det 30 dagar. Det är helt sjukt.

Några av Björn Olssons treåriga avelsdjur. Foto: Louise Lennartsson

Björn Olsson föder själv upp kyckling. Vid 45 dagars ålder slaktas de för hand i hans gårdsslakteri. Men det är gässen han brinner för.

– Gässen är en av få arter som inte har avlats sönder. Det tar lika lång tid att föda upp i dag som på 1700-talet. Ingen av mina andra fåglar går upp mot gässen, säger han.

Samtidigt ser Björn Olsson hur utländska producenter, framförallt från Polen, tar över gåsmarknaden. I dag är ungefär varannan gås utländskt producerat. Det kan jämföras med för 30 år sedan, då de svenska gässen var ensamma i frysdisken.

De utländska gässen skiljer sig både i smak och antibiotikaanvändning, men den största skillnaden är djurvälfärd.

– De plockar sina djur levande tre till fyra gånger per säsong. Det är fjädern som är lönsam och köttet är bara en slaggprodukt. Produktionen är på en helt annan skala, det jag slaktar på en dag slaktar producenter i Polen på några minuter.

Foto: Louise Lennartsson

Att polska uppfödare plockade gässen levande avslöjades av Uppdrag granskning år 2009. Då bjöds Björn Olsson in till Nyhetsmorgon i TV4 och diverse andra medier för att prata om de polska gässens öde. Något han försökt påtala flera år tidigare.

– Plötsligt brydde sig folk om gässen. Det lämnades tillbaka dunjackor och dunkuddar till höger och vänster. Men det var inte långvarigt, tre veckor senare var alltsammans glömt.

Trots trendkänsliga konsumenter och dålig lönsamhet ser Björn Olsson ljust på framtiden. De senaste två åren har allt fler yngre handlat hos honom. Men även om marknaden i Sverige minskar ytterligare kommer han fortsätta att i mars varje år lägga säsongens första gåsäggen i ruvaren. Det är vad han brinner för.

Facebook Comments

You may also like

Lundagårds julkalender: Lucka 14

Fram till julafton publicerar Lundagård en julkalender på