Upprörd ton kring anställning vid LTH

- in Nyheter
@Lundagård

Texten har uppdaterats. 

Sedan den 5 maj 2019 har influeraren Linnéa Claeson arbetat vid Lunds tekniska högskola (LTH), något som i media resulterat i en rad spekulationer och upprördhet. Lundagård undersöker vad Linnéa Claeson gör som anställd vid Lunds universitet.

Sedan 2014 har influeraren, Aftonbladets krönikör och före detta handbollsspelaren, Linnéa Claesson, drivit Instagramkontot @assholesonline, där hon publicerat skärmdumpar som innehåller sexuella trakasserier och sexistiska kommentarer från män. Kontot har växt explosionsartat och följs i dag av över 180 000 Instagramanvändare.

I slutet av förra året hamnade Linnéa Claeson i blåsväder, när podcasten Haveristerna ifrågasatte sanningshalten i flera av hennes inlägg. De anklagade henne för att ha överdrivit vissa av de vittnesmål hon skrivit om. Linnea Claesson valde att bemöta kritiken i Göteborgs-Posten (21/11) där hon bad om ursäkt för att ha varit otydlig med hur redigeringen av inläggen gjorts.

Kort efter skriverierna om Linnéa Claeson uppdagade Haveristerna även att hon är anställd som projektkommunikatör vid Lunds tekniska högskola (LTH). Projektet som hon arbetar med kallas #fulltäckning, med syftet att öka den mobila täckningen på landsbygden.

Den konservativa opinionsbildaren Rebecca Weidmo Uvell skrev den 11 december ett blogginlägg där hon ifrågasatte Linnéa Claesons mycket sporadiska uppdateringar om projektet trots att hon har beskrivits som ansiktet utåt.

Yttrandet som kom ut i samband med hennes anställning uppger att två kandidater hade sökt tjänsten, men att: ”Linnéa Claesson är den sökande som bäst motsvarar kravprofilen. Endast Claeson uppfyller kraven och Claesons övriga meriter är mycket goda i förhållande till tjänstens inriktning.”

EnlIgt kravprofilen ska den sökande bedriva studier på högskole-/universitetsnivå, ha en dokumenterad förmåga att nå ut i sociala medier, ha en dokumenterad erfarenhet av att kommunicera jämlikhet, mänskliga rättigheter och demokrati, ha erfarenhet av projektkommunikation samt mycket goda kunskaper av svenska i tal och skrift.

Som övriga meriter nämns att “en egen bas i social media som kan stötta projektet är starkt meriterande”.

Tjänsten som Linnéa Claeson nu har heter Projektkommunikatör vid Institutionen för elektro- och informationsteknik och utlystes den 16 april. Anställningen påbörjades den 5 maj och är en visstidsanställning på 25 procent som löper under ett år med en ingångslön på 40 000 kronor. Linnéa Claesson får totalt 10 000 kronor i månaden för sitt uppdrag, vilket innebär 120 000 kronor i lönekostnader.

Hur ser uppföljningen för tjänstens arbetsuppgifter ut?

– Som för alla andra anställda. Det finns ingen skillnad mellan hennes och någon annan anställd. Det är inte viktigt för universitetet och projektet att hon är influencer, annat än att hon är duktig på sociala medier, säger Per Ödling, som är professor i elektro- och informationsteknik och drivande i projektet.

Han vill inte uttala sig om hennes arbetsinsatser sedan tillträdet.

Linnéa Claeson intervjuades i februari 2019 av Norran i samband med #fulltäckning där hon framställdes som ansiktet utåt för projektet. Den 9 november postade hon en bild på sitt privata instagramkonto där hon skriver utförligt om projektet och på projektets hemsida omnämns hon som “ambassadör”, vilket Sydsvenskan rapporterade om.

Det står i kravprofilen att det är fördelaktigt om personen har en egen profil på sociala medier, vilket skulle kunna tolkas som att det är viktigt att personen är influerare.

– För erfarenheten ja, hennes egen plattform ingår inte i arbetet. Hon får gärna skriva om projektet men det är inte en del av jobbet, säger Per Ödling.

I tjänstutlysningen beskrivs arbetsuppgifterna som att “uppgiften är att stärka kommunikationen av mål och resultat från projekter Rural ICT Testbed – #fulltäckning, ett Vinnovaprojekt inom programmet Utmaningsdriven innovation – steg 2. Projektkommunikatören kommer att samarbeta med flera projektpartners med betoning på kommunikation via sociala medier.”

Villkor för tjänsten är att det är en “tidsbegränsad anställning, omfattning 25 % tom 200915. Stationeringsort Stockholm.”

Hur kommer det sig att ett villkor för tjänsten är “Stationeringsort Stockholm”?

– Jag leder världens enda akademiska forskargrupp som är inbäddad i Ericsson och många av oss har därför Stockholm som arbetsplats och stationeringsort, skriver Per Ödling i ett mejl.

Det står i anställningsyttrandet att jävfrågan har beaktats, men också att du har varit den enda i rekryteringsgruppen. Hur ser rutinerna för jävfrågan ut?

– Hur rutinerna ser ut måste du kolla i reglementet, men generellt så kollas jäv av nästa person högre i kedjan, säger Per Ödling.

Enligt broschyren ”Att anställa vid LTH” som ”ger en översiktlig beskrivning av hur anställnings- och befordringsprocesserna för undervisande och forskande personal, doktorander samt för teknisk administrativ personal ser ut och hur de ska hanteras vid LTH” ska jävfrågan alltid beaktas.

Broschyren hänvisar vidare till handläggningsordningen ”Rekrytering och befordran av lärare vid Lunds universitet” där det under rubriken ”Jäv” står att ”Objektivitetsprincipen och krav på saklighet och opartiskhet innebär att frågan om jäv alltid ska prövas noggrant.” samt att ”Den som är jävig ska självmant anmäla detta.”

Kände du till Linnéa Claesson innan hon sökte tjänsten som projektkommunikatör?

– Ja, säger Per Ödling.

Vad kände du till då?

– Dels har jag sett Instagraminlägg och dels gjorde vi en insats i Ludvika där jag var med. Hon, Alice Bah Kunke, Hédi Fried [förintelseöverlevaren, reds. anm.] och många andra var med.

.

Skärmdumpar från @linneaclaeson, Linnéa Claesons privata Instagramkonto där hon skrev om projektet #fulltäckning den 9 november 2019.

 

Lundagård har sökt Linnéa Claeson för en kommentar. 

 

 

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Det etablerade behöver kritiseras

I dagens diskussion om humanioras roll i samhället