”I Sverige kan man vara kommunist och ändå gå på nation”

- in Intervju, Kultur & Nöje

En folkkär matälskare med sinne för smak och flärd. Lundagårds Carlo Olrog har träffat Edward Blom, som berättar om Lundaminnen från en svunnen tid. 

Jag ringer upp Edward Blom mitt i vabbande barnkaos. Han planerar hur han ska få tiden att räcka.

– Få se nu, kl 16.45 ska jag vara där ja…

Han kommer fram till att han har en kvart på sig att göra intervjun.

Edward Blom lever ett hektiskt liv. Han är känd för sina feta maträtter och för att bland annat framhäva alkoholens positiva sidor i en tid av allmän hälsomoralism. Inte sällan kopplas han samman med tv-programmet Breaking News där han varit återkommande sidekick åt Filip och Fredrik.

Edward Blom är även känd för att prata väl om sin långa studenttid. Han studerade i 10 år, och listan på städer han har pluggat i kan göras lång: Trier, Uppsala, Stockholm och Freiburg.

– Också Uppsala och Stockholm samtidigt där under en period, säger han.

När jag frågar honom om han har några minnen från Lund, trots att han inte pluggat där, berättar han om när han somnade på en förfest vid Stortorget. Han vaknade med intorkad tandkräm djupt inne i örat och var tvungen att åka akut till sjukhus. Taxichauffören som körde honom till sjukhuset sa att riktiga vänner inte sprutar tandkräm i örat på en. Efter att blivit omvårdad av en sjuksköterska återvände han ut samma kväll, bara för att däcka på en parkbänk.

– Jag blev väckt av en Securitasvakt täckt i snö, säger han.

Efter att ha hittat tillbaka in till centrala Lund blev han bjuden på öl av en tjej inne på ”nån bar”. Så småningom hittade han sina polare utanför Tegnérs matsalar.

– Vi tog det sista glaset efter att de stängt bakom disken, säger han.

Han däckade återigen inne i en taxi och trodde sig vara på väg hem till en säng.

– Men natten fortsatte på en svartklubb i Malmö, säger han.

Flera av hans vänner var på väg att bli överliggare, varav en blev det. Edward Blom klarade sig undan.

När han pluggade i Tyskland var han väldigt aktiv i studentlivet genom en så kallad Studentcorps. Där sysslade han bland annat med mensurfäktning, en gammal studentsport där män fäktas mot varandra under spexiga förhållanden. Edward Blom berättar att många som var skickliga tog ut svängarna och att det emellanåt kunde bli blodigt. Det bästa, om man vill undvika skador, var att befinna sig i mellanskiktet.

– Jag fick inga större blessyrer trots att jag var så dålig, vilket är ovanligt, säger han.

Edward Blom berättar om vänners ärr och kommer fram till att sporten kanske borde reformeras så att man får mer skydd och undviker värre sår. Han fortsätter med att jämföra svensk och tysk universitetskultur.

Jag blev väckt av en Securitasvakt täckt i snö.

– Jag gillar den tyska universitetskulturen. Det är hög grad av akademisk frihet och hög nivå på seminarierna, säger han.

Han berättar varmt om den avslappnade kontakten mellan lärare och studenter.

– Man kan bli bjuden på ett glas vin av en professor helt spontant efter ett seminarium och sitta och diskutera saker.

Samtidigt är den genomsnittlige tyske studenten väldigt långt bort från sittningar och studentkarnevaler. Den genomsnittlige tyske studenten är nämligen inte alls särskilt studentikos, men de som är aktiva är det å andra sidan helhjärtat, berättar Edward Blom.

– Då bor man på Corpshuset, har egen hushållerska och åker Mercedesbuss regelbundet mellan andra studentstäder. Sedan betalar man kommande studentgeneration när man börjat jobba, säger han.

Edward Blom menar att det inte är lika traditionsbundet överlag i Tyskland. I stället tar de flesta studenter avstånd från gamla traditioner såsom sittningar och studentsånger, eftersom det står för någonting mossigt och förlegat.

– Man vill ta avstånd från sina mor- och farföräldrars generation, säger han.

Han menar att det i grunden har med arvet från andra världskriget att göra och att det snarare finns ett krav på att vara radikal om man är ung och tysk i dag.

– Att vara radikal i Tyskland handlar av någon anledning om att se skitig ut och dega, säger han.

Han tycker å andra sidan att Sverige har ett extremt förhållande till det studentikosa – frackar, sångböcker och sittningar. Även det svenska ordenslivet är väldigt speciellt, med en stor andel av populationen som är med i ordnar. Han menar att det finns en väldigt skarp åtskillnad mellan att vara politiskt och kulturellt radikal i Sverige.

– I Sverige kan man vara kommunist och ändå gå på nation, säger han.

Det lättsamma och roade i Edwards leverne verkar spegla sig även i hans ungdoms karriärplaner. Han berättar att han inte hade några direkta mål med sina studier mer än att ”bilda sig”. Han blev sedermera arbetslös ett par år efter examen.

– Jag hade en ganska förlegad syn på att man kunde bli någon form av ämbetsman med en humanistexamen, säger han.

Han berättar om hur han klockan ett på natten på någon fest kom på sig med att det var sista dagen innan antagningen stängde. Han slängde sig på cykeln till antagningsnämndens brevlåda för att lämna in ansökan i tid.

– Jag ville ju ha studielån, säger han.

Emellanåt tycks han känna ett visst vemod inför alla strökurser han läst. Som när han läste dansk litteratur.

– Det var väldigt kul i och för sig, men det kunde bli lite väl improviserat.

Å andra sidan är det lätt att titta tillbaka på vad man pluggat och ångra sig när man retrospektivt sett hur ens liv fallit på plats. Jag frågar om Edward Blom hade några intellektuella förebilder som kunde fungera som röd tråd bland alla disparata strökurser. Han berättar att han ett tag tänkte bli litteraturkritiker, en person han fann intressant var Sven Stolpe.

– Men i stort hade jag nog inga större intellektuella förebilder, säger han.

I dag är han framförallt känd för sitt matintresse, och för att i tider av diet och fittness-hets göra tvärtom. Jag undrar hur han kom in på det spåret.

– Jag hade jobbat så länge som arkivarie att jag kunde pusha min arbetsgivare till att få hålla på med mina intressen. Så höll jag föredrag om gastronomisk historia vilket i sin tur gjorde att jag gled in i nöjesbranschen, säger Edward Blom.

Vi säger hej då i luren. Edward Blom måste fortsätta passa sina barn innan han ska fortsätta med ännu ett nöjesgig.