Hierarkier, statusjakt och mobbning. Vad händer då vi måste samspela i grupp?

- in Lundagårds novischbilaga 2020

Socialt liv kan ibland bjuda på intressanta företeelser. En välbekant interaktion mellan människor kan vid en närmare betraktelse visa sig vara väldigt ociviliserad. Den stundande kursstarten är en ypperlig möjlighet till att observera märkliga fenomen då människor ska samspela. 

Studenter som aldrig mötts förut men som nu ska interagera kommer troligen att hänge sig åt primitiva beteenden, detta trots att de befinner sig på ett intellektuellt högsäte. Formandet av hierarkier och mobbning är vanligt förekommande, om inte till och med allmänmänskligt. Fenomenen är stundtals svåra att greppa, men tack och lov kan vetenskapliga studier öka förståelsen.

Tomas Jungert är docent vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet (LU). Han berättar att det finns särskilda mönster som kan observeras då nya grupper sätts samman.
– I början när nya grupper skapas kan man identifiera en slags smekmånadsperiod där alla försöker vara tillmötesgående, visa sina bästa sidor och undvika konflikter. Ganska snart går dock denna perioden över och andra tendenser tar vid. Vissa gruppmedlemmar söker status och försöker hitta roller som passar dem. Strukturer och normer börjar även etableras. I detta stadie kan det uppstå konflikter kring vem som ska bli ledare och vilka normer som är viktigast för gruppen, berättar han.

Tomas Jungert menar att det är allmänmänskligt att hierarkier skapas. Även i grupper med en ambition att inte ha en hierarki uppstår oundvikligen detta fenomen. Det kan dock vara olika tydligt i olika typer av grupper.
– I spontant bildade grupper, exempelvis inom en klass av nya studenter, syns det vanligtvis mer tydligt. Om det är en lärare som sätter samman grupper och ger tydliga instruktioner kring gruppens syfte är inte statusjakten lika tydlig, förklarar han. Tomas Jungert tror att personlighet är viktigt gällande vem som blir ledare i en grupp.
– Den som blir ledare är ofta en utåtriktad och pratsam person. En positiv person har också en större tendens till att bli ledare.

Om det finns en klassrumskultur där normerna och värderingarna säger att det är okej att vara tuff och taskig ökar risken för mobbning.

Nadja Sörgärde, lektor i organisationsteori på Ekonomihögskolan vid LU, ser en annan förklaring till vem som blir ledare i en grupp.
– Det kan till exempel vara så att personer följer den i gruppen som uppvisar mest av den egenskap eller karaktärsdrag som gruppen värderar. Detta beror på att individerna i gruppen vill visa att de är värdiga gruppmedlemmar och därför omedvetet följer den person som har mest av det gruppen värderar. Snarare än att ledaren har specifika ledarskapsegenskaper, menar hon.

En av de mest extrema konsekvenserna av hierarkier kan vara mobbning. Mobbning är dock inte lika allmänmänskligt som hierarkier. Tomas Jungert förklarar att det finns olika saker som kan öka risken för mobbning.
– Om det finns en klassrumskultur där normerna och värderingarna säger att det är okej att vara tuff och taskig ökar risken för mobbning.

Särskilt ledaren för en grupp, exempelvis en lärare eller en fadder under en novischperiod, kan vara avgörande för om mobbning uppstår eller ej. Kristoffer Holm, doktorand vid institutionen för psykologi vid LU, menar att det finns två olika ledarskapsstilar som utgör särskilda riskfaktorer för mobbning.
– Den ena är det som kallas för ”låt gå”-ledarskap, vilket kännetecknas av en frånvarande ledare. Den andra stilen är raka motsatsen, ett alltför kontrollerande ledarskap, som präglas av detaljstyrande och hög grad av övervakning, berättar han.

Det finns även saker man som ny student kan tänka på för att navigera i nya konstellationer och miljöer.
– Som ny student kan det vara bra att försöka vara öppen för nya kontakter, och försöka lära känna många nya människor. Att behandla andra med respekt är ofta en bra grundförutsättning för att själv också bli bemött på ett bra sätt. Som student finns det även flera möjligheter att söka sig till aktiviteter och engagera sig i olika föreningar, som till exempel nationer och liknande, vilket kan vara ytterligare arenor för att lära känna nya människor, tipsar Kristoffer Holm.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

You may also like

Lata dig, en revolution i det lilla

Stanna upp. Unna dig att njuta av eftermiddagssolen