Mod att lämna

- in Porträttet

Tobias Hansson, född 1996, lämnade den nynazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) i fjol. Lundagård har träffat honom.

26 maj, torsdag
Första gången jag ser Tobias Hansson är på tingsrätten i Lund. Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och de målsägande rör sig i grupperingar i och utanför tingsrättens lokaler. Tobias Hansson står avsides. Vid ett tillfälle ser jag honom samtala med poliserna som är på plats för att bevaka den potentiellt farliga platsen.

Under förhandlingarna framkommer det att Tobias Hansson är åtalad för att ha misshandlat två personer samt för brott mot knivlagen den 1 juni 2019 på Bantorget i Lund. Sex andra personer, som fortfarande är medlemmar i NMR, är åtalade för bland annat misshandel.

Tobias Hansson är sedan oktober 2019 inte längre medlem i NMR.

28 maj, torsdag
Jag hör från en målsägande att Tobias Hansson har bett om ursäkt i tingsrätten. Han beskriver sina tidigare handlingar som elaka och inhumana.

De andra åtalade nekar till brott och hävdar självförsvar.

4 juni, torsdag
Jag tar kontakt med Tobias Hansson brevledes. Jag lämnar mina kontaktuppgifter, och skriver att han gärna får höra av sig.

5 juni, fredag
Jag får ett missat samtal och ett sms: ”Hej Vendela! Tack för ditt brev. Det uppskattas. Hör gärna av dig när du har tid.” Jag ber att få återkomma på måndag, eftersom jag ska på en studentuppvaktning. Han svarar artigt att det går bra.

Det känns vanskligt att en före detta organiserad nazist, uppenbart våldsbenägen för ungefär ett år sedan, känner mig vid namn och har mitt mobilnummer. Jag känner tveksamhet inför att träffa honom på egen hand.

8 juni, måndag
Jag ringer till Tobias Hansson under förmiddagen. Inget svar. Under timmarna som går hinner jag tänka att han har ångrat sig. När han ringer upp på eftermiddagen, visar det sig att han har varit på jobbet.

Tobias Hansson jobbar inom hemtjänsten i Trelleborgs kommun. Hans arbetsgivare har, sedan han lämnade NMR, erbjudit honom att byta arbetsplats. Det tackade han nej till. Polisen erbjuder inte heller något personskydd så länge det inte finns ett reellt hot riktat mot individen.
– Jag såg hur de [nuvarande medlemmar i NMR, reds.anm.] satt och antecknade vad jag sa under tingsrättsförhören. Så det kommer säkert att hamna i deras protokoll, säger han.

Jag frågar honom hur det kändes att se sina före detta vänner i tingsrättslokalen.
– Vänner och vänner, säger han, det här är inga personer som jag kände innan jag gick med i den här rörelsen, så jag känner mig ganska likgiltig inför dem.

Efter några minuters samtal frågar jag om han har möjlighet att träffa mig under veckan. Vi kommer överens om att vi ska träffas på onsdag eftermiddag, hans enda lediga dag den här veckan. Då hinner Tobias Hansson gå till gymmet på förmiddagen. Träningen är viktig för honom.

Innan vi lägger på berättar han att flera dagstidningar har hört av sig sedan han hoppade av NMR. SVT. Sydsvenskan. Kvällsposten. Men han vet inte om han vill gå ut i media. Vi bestämmer att vårt första möte ska vara förutsättningslöst.

10 juni, onsdag
Det är mulet och ganska varmt. Jag sitter på tåget mot Trelleborg. Jag har informerat redaktionen och närstående om när och var vi ska mötas: perrongen på Trelleborg C, sedan vidare till Espresso house.

Jag har tillbringat förmiddagen med att göra fläderblomssaft. På samma sätt som vattnet, sockret, citronsyran, fläderblommorna och citronerna står och drar sig i kylskåpet där hemma, marinerar tankar om högerextremt våld, nazism och faktaresistens i mitt huvud.

Tobias Hansson har på sig en instoppad blå skjorta i ett par raka blåjeans med tygbälte. Han har gympaskor modell Nike och en vit täckjacka. Håret är vattenkammat, välkammat. Ett enda hårstrå blåser i den lätta vinden under vårt möte. Han är vältränad. Ansiktsbehåringen letar sig ner över hakan.

Han har någonting försiktigt, kanske nervöst, i blicken. Jag får ett vänligt intryck.

Inom organisationen är det ett tecken på svaghet att vika med blicken.

När jag var på tingsrätten i Lund i slutet av maj, slogs jag av att de åtalade inom NMR aktivt undvek att möta min blick. Jag frågar Tobias Hansson om detta. Han nickar instämmande.
– Inom organisationen är det ett tecken på svaghet att vika med blicken. Det var nog det du märkte, säger han.
– Det är en klassisk metod som nazisterna i Tyskland använde sig av redan på 1920-talet innan maktövertaget. NMR använder samma metod i dag. De undviker att vika med blicken, för de vill förmedla att de inte bara är starka fysiskt utan även psykiskt.

Han berättar att de vapen, kläder, banderoller, aktivisthandböcker och flygblad som varit i hans ägo numera är tillbakalämnade till NMR eller slängda och brända.

Tobias Hansson föddes i Lund och bodde några år i Malmö, Klågerup, Hörby. Han har aldrig träffat sin far. Han har sporadisk kontakt med sin mor.
– Jag försökte ringa henne på mors dag. Men jag har fortfarande inte fått något svar, säger han.

Tobias Hanssons uppväxt kantades av blandmissbruk, och som 14-åring hamnade han hos en fosterfamilj. När han fyllde 20 år flyttade han hem till kompisar. Han beskriver att ett eget missbruk började ta form. Han missbrukade alkohol och tabletter som till exempel tramadol, ett narkotikaklassat preparat mot smärta, samt amfetamin.

Han gick ut Samhällsvetenskapliga programmet på Polhemsskolan i Lund år 2016. Han hade inte fullständiga betyg, något som han nu planerar att ta tag i. Sedan är planen att studera vid Lunds universitet. Tobias Hansson vill läsa historia, religionsvetenskap eller språk, kanske franska, han har inte bestämt sig. Först ska samhällstjänsten bli avklarad och skadestånden betalas av, vilket han räknar med att bli dömd till efter händelserna den 1 juni 2019.
– Jag får fyra veckors semester i juli, förhoppningsvis kan jag göra klart min samhällstjänst då, säger han.

Vi skrattar åt det tragikomiska i det.

NMRs drömsamhälle består i att de nordiska länderna; Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island ska slås samman och att endast vita personer ska få leva där. För att uppnå detta uppmuntras alla medel, inklusive grovt våld.

Tobias Hansson gick med i NMR i maj 2018 och hoppade officiellt av i slutet av oktober 2019. Redan under år 2016 påbörjades det som Tobias Hansson kallar för sin radikaliseringsprocess. Han började läsa på NMRs hemsidor och sociala medier.

Han berättar att organisationens löfte om en stark folkgemenskap inledningsvis lockade honom.
– Jag vill egentligen inte säga någonting positivt om rörelsen, men för att vara aktivist i NMR måste man vara nykter, och samma dag som jag skrev på pappren att jag skulle vara med har jag inte använt droger, säger han.

Jag frågar om han är rädd att falla tillbaka i missbruket i dag. Men det verkar han inte vara.

I dag beskriver han NMRs åsikter, och organisationens struktur, med avsky. Han har inte längre kontakt med någon som är medlem i organisationen.
– De lovar en massa saker, som att de ska betala ens böter om man åker fast eller att man ska få hjälp med det ena och det andra. Men det är bara lögner, säger han.
– Helt ärligt, jag spenderade allt för mycket tid med att dela ut flygblad och att sätta upp klistermärken på stan – hur roligt är det egentligen? Om man vill få utlopp för sina aggressioner och använda kroppen är det bättre att börja med en kampsport, säger han.

Tobias Hansson berättar att NMR  använder ett långt mer brutalt språkbruk bakom lyckta dörrar, än vad de gör utåt. Detta för att skydda sig mot svenska lagar om hets mot folkgrupp och dylikt.
– De talar om att åka till Afrika och Sydamerika och tvångssterilisera befolkningarna där, säger han.

Vi kommer in på de högerextremistiska gärningsmännen i Norge under de senaste åren: Anders Behring Breivik och Philip Manshaus. Tobias Hansson säger att han tycker att det är fruktansvärda dåd och att politisk övertygelse aldrig få gå över i folkmord, mord eller våld. Han poängterar också att båda dåden är envåldshandlingar, och vi spekulerar i huruvida ett förbud mot nazistiska rörelser och högerextrema grupperingar skulle kunna vara ett framgångsrikt koncept i Sverige. I Finland förbjöds Nordiska motståndsrörelsen i mars 2019.
– Om man terrorstämplade NMR i Sverige skulle medlemmarna kunna begå fruktansvärda handlingar. Då har de ingenting kvar, ingen familj, inget sammanhang. Ingenting. Så det hade varit bättre att hjälpa medlemmar att gå ur, än att förbjuda grupperingen. Säkerhetspolisen har ju börjat se det som man kallar för incels, ensamma män, som ett hot mot samhället. Man skulle kunna tycka att det låter löjligt, men ensamma och utstötta kan också bli väldigt farliga, särskilt om de har starka åsikter och är hatiska, säger han.

Han beskriver att tankarna om att lämna NMR kom smygande. Bit för bit tog han till sig en annan berättelse om världen – inte minst genom människor som kommit fram till honom på stan när han har stått och delat ut flygblad.
– En gång kom det fram en adopterad man till mig och frågade om jag ville skicka hem honom. Inuti mig tänkte jag, att “nej, varför skulle jag vilja göra det?” Men det kunde jag inte säga då, säger han.

Tobias Hansson följer mig till tågstationen i Trelleborg. Vi tar i hand. Eftersom att han inte har så mycket pengar, kan han inte träffas i Lund innan nästa löning. Vi skiljs åt. Jag vänder mig om och ser hans vita täckjacka fladdra i vinden.

11 juni, torsdag
Jag får en pushnotis. Den norska 21-åringen Philip Manshaus blir fälld för att ha mördat sin 17-åriga styvsyster samt öppnat eld mot al-Noor Islamic Centre i norska Bærum i augusti i fjol. Han döms till 21 års fängelse. I artikeln på Aftonbladets hemsida nämns kopplingar till norska motsvarigheten till NMR, den nordiske motstandsbevegelsen (DNM). Dådet utfördes dock på egen hand. På bilder från rättssalen kan man se Philip Manshaus heila.

12 juni, fredag
Domen har kommit. Tobias Hansson har erkänt brott mot knivlagen och för att ha misshandlat två personer. Det står också att hans personliga förhållanden har förändrats så pass mycket att han slipper fängelsestraff. Han döms till samhällstjänst i 100 timmar och ska betala skadestånd till de två männen som han misshandlade på Bantorget den 1 juni 2019.

Övriga åtalade döms till 4 månaders fängelsestraff och skadestånd.

14 juni, söndag

Klockan 13.23 får jag ett sms. Tobias Hansson har beslutat sig för att medverka i artikeln.

21 juni, söndag

Jag möter Tobias Hansson utanför en godis- och glassbutik på Lilla Fiskaregatan. Han ber mig ta en bild på honom utanför butiken. Han är inte nöjd med de selfies han tagit. Dessutom tycker han att det är lite pinsamt att stå och ta bilder på sig själv.

Fotograf Jonas kommer till platsen och vi köper glass – bägare med två kulor var. Tobias Hansson väljer päron och melon. Han berättar att han brukade gå hit under gymnasieåren för att äta glass efter skolan.

Några timmar senare sitter vi på Lundagårds redaktion och håller intervju. Han utvecklar bilden av sina gymnasieår:
– Jag har revolt i kroppen. Om det står på en gräsmatta “gå inte här” då måste jag gå där. Och på Polhemsskolan i Lund, som är en fin skola, var man inte van vid mitt språkbruk. Det ledde till friktion mellan mig och mina klasskamrater, säger han.
– Om vi pratade om migrationspolitik i skolan så sa jag inte ”hur kommer det sig att Sverige tar in så många invandrare” utan sa kanske i stället “ut med packet!”. Så skulle jag inte uttala mig i dag. Jag vill heller inte hänga ut någon av mina klasskamrater men det skar sig mellan oss på grund av att jag hade en annan bakgrund och ett annat språkbruk, säger Tobias Hansson.

Jag har revolt i kroppen.

Jag frågar Tobias Hansson vad han tycker är det värsta han har gjort i sitt liv.
– Det är svårt att lista nummer ett på listan. Jag har använt brutalt och inhumant våld mot de två killarna på Bantorget. Jag har förstört för en kommun i onödan. Jag har varit odräglig mot folk, jag har svikit folk och betett mig illa och hotat folk och säkert gjort massor som jag inte ens kommer ihåg.

När jag frågar honom om det bästa han har gjort i sitt liv är det inte lika lätt att svara.

Han berättar att han alltid brukar berätta för nya personer om sitt tidigare missbruk och om sin tid i NMR. Jag förstår redan varför, men kan inte låta bli att fråga.
– Jo, för att du vet, tissel och tassel och skvaller kommer alltid att finnas. Jag tror egentligen inte att folk skulle skvallra på mig i dag i onda syften. Men det finns alltid den här ”…men du vet att han har…” och då känner jag att det är bättre att jag har ett försprång och är ärlig från början.

20 augusti, torsdag
Jag har länge funderat på avslutet på den här texten. Enligt Wikipedia har svenska NMR cirka 160 medlemmar. Ett juvenilt ”varför” pendlar fortfarande inom mig.

Mekanismerna bakom politiskt extrem organisering är lika många som samverkande, och olika. Därför kommer mitt ”varför” aldrig att få ett entydigt svar.

Jag och Tobias Hansson hörs med jämna mellanrum. Ett slags respekt har vuxit fram mellan oss. Han berättar om händelser i sitt nuvarande liv, vi pratar om texten och om de risker som han utsätter sig för när han går ut med sin historia offentligt.

Det är lätt att avfärda medlemmar i NMR, och andra politiskt extrema grupperingar, som ”historielösa”. Men det är att förenkla. Att förneka Förintelsen, som NMR gör, är att aktivt och med hatiska förtecken inte gå med på vår gemensamma historia. Det innebär inte bara att vara oupplyst, eller att du har missat historieundervisningen i skolan. Det är att hatiskt ställa sig utanför kollektivets överenskommelse.

Tobias Hansson bär på en berättelse. Hans skäl till att en gång ha varit med i NMR är svårtydda, men byggde i grund och botten på ett slags utanförskap, ett som inte var självvalt. Han ångrar sig, ber om ursäkt, vill bygga ett annat liv, vilket förstås inte är helt okomplicerat. Men våra liv, både Tobias Hanssons och mitt, fortsätter.

I tingsrättsdomen som kom den 12 juni stod det att Tobias Hansson kan behöva hjälp för att fortsätta ett liv med arbete och utan droger. Han går i dag ett program på frivården i Malmö. Han arbetar, och drömmer om en akademisk karriär.

 

OM NORDISKA MOTSTÅNDSRÖRELSEN
I Säkerhetspolisens terrorhotsrapport från år 2020 klassas högerextremt våld som ett hot mot riket.

NMR grundades år 1997. De uppges ha cirka 160 medlemmar i Sverige. NMR ställde upp i
riksdagsvalet 2018, och fick då 2106 röster. Deras nuvarande ledare är Simon Lindberg.

NMR som organisation, och medlemmar i NMR, har blivit kopplade till en lång rad våldsbrott. Det rör sig om skadegörelse, hets mot folkgrupp samt grov misshandel, och flertalet mord.

2019 terrorstämplades motsvarigheten till NMR i Finland.

Källa: sakerhetspolisen.se & Wikipedia

RÅD TILL DIG SOM BEHÖVER HJÄLP
Om du eller någon du känner behöver hjälp ut ur en
politiskt extrem och våldsbejakande organisation,
kontakta Fryshuset i Malmö på växeltelefonnummer 08-691 76 00 eller Kriminellas rätt i samhället (KRIS) på 08-642 00 06

Om du behöver hjälp med att komma ur ett
alkoholmissbruk, kontakta Anonyma alkoholister på
08-720 38 42

Om du behöver hjälp med att komma ur ett drogmissbruk, kontakta Anonyma narkomaner på 0771-13 80 00

Du som student kan alltid vända dig till Studenthälsan vid Lunds universitet eller Studentprästerna om du behöver en samtalskontakt.