Vi behöver skapa nya typer mötesplatser för spännande intellektuella samtal, samtal där studenter kan utveckla sin förståelse av sig själva och världen, menar professor emerita Inger Enkvist.
Studenter kommer till universitet för att skaffa sig en utbildning, men studierna och den mänskliga miljön vid ett universitet är samtidigt en möjlighet att lära känna sig själva genom att lära känna världen och andra människor.
Det som driver den personliga utvecklingen är just kombinationen av att studera koncentrerat, att lära känna intressanta personer med olika bakgrund och att vänja sig vid att delta i samtal om nya teman. Emellertid går utvecklingen vid universiteten inte i riktning mot fler och bättre samtal. Lektioner där man verkligen träffas tenderar att bli färre, och den utvecklingen började långt innan covidkrisen. Kampanjer för att ingen student ska känna sig kränkt riskerar dessutom att resultera i att lärare avsätter mindre utrymme för verklig diskussion och i att studenter inte längre vågar diskutera fritt. Uttrycket ”studentliv” syftar inte sällan på pubkvällar snarare än diskussioner om böcker eller aktuella frågor.
Det här betyder att den bredare och djupare personlighetsutvecklingen beror allt mer på vad den enskilde studenten själv tar för initiativ. Två vägar till sådan utveckling kan nämnas och båda ska helst kompletteras med samtal. En är att läsa världslitteraturens klassiker för att allmänbilda sig men också för att fördjupa sig i människans villkor i olika historiska situationer. Att förstå hur man tänkte och handlade i andra tider och i andra miljöer är ett sätt att få perspektiv på sin egen tid. En annan och kompletterande väg till utveckling är att orientera sig i den samtida internationella debatten. Samtal med andra är till hjälp för att sortera och strukturera idéer och att tränga djupare in i komplicerade frågor.
Det finns dessutom en psykologisk aspekt av behovet av goda samtal. Det har alltid funnits en risk att en student som flyttar hemifrån och kommer till en universitetsstad känner sig ensam. Ska man tro data från Jean Twenges bok iGen (2017) finns det nu en tendens att unga som växt upp med smartphones och sociala medier är mindre intresserade av att ta kontakt med andra liksom också av att studera ämnen och idéer. Den bild Twenges intervjuer ger av universitetsstuderande är den av en intellektuellt oengagerad grupp präglad av flockbeteende när det gäller åsikter. Risken är att de unga i den flocken känner sig ännu mer ensamma.
Upplevelsen av universitetsstudier blir på så sätt något helt annat än tidigare. Som kontrast kan nämnas att för studenter i Lund på 1940-talet var ”matlaget” en av de viktigaste delarna i en students utveckling. De flesta studenter bodde i inackorderingsrum utan möjlighet att laga mat och tog därför ett ”abonnemang” på tre mål mat om dagen i ett matlag. Där träffades studenter från olika ämnen, samma personer dag ut och dag in, och diskussionerna kring matbordet var ett viktigt kompletterande ”universitet”.
Slutsatsen är att vi idag behöver skapa nya typer av mötesplatser för spännande intellektuella samtal, samtal där studenter kan utveckla sin förståelse av sig själva och världen.
Våren 2021 ordnas i Lund samtalscirklar om böcker med stöd från Kungliga humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Intresserade uppmanas att kontakta inger.enkvist@rom.lu.se före den 8 februari.
