Kvinnor på coronaforskningens frontlinje

- in Nyheter

Fokus på FNs internationella dag för kvinnor inom forskning ligger i år på kampen mot corona. Lundagård har pratat med två kvinnliga forskare vid Lunds universitet och Malmö universitet vars arbete bidrar till kampen mot coronaviruset.

I aerosollaboratoriet på Lunds tekniska högskola (LTH) förbereder postdoktorn Malin Alsved mätinstrument för att samla in luftprover i närheten av covid-19-patienter. Hennes forskning syftar till att förstå hur coronaviruset sprids via droppar och aerosoler i luften. Malin och hennes kollegor samarbetar med läkare och virologer, och tillsammans vill de ta reda på under vilka medicinska procedurer, eller andra situationer, som smittrisken ökar. Med en ökad förståelse för när och var viruset finns kan sjukhusmiljöer och skyddsutrustning anpassas till att bli säkrare.

Det har funnits en ganska stor okunskap om virus och bakterier i luften, något som håller på att ändras nu. Många är intresserade av vad mikrobiologin i luften kan ha för konsekvenser och hur mycket det påverkar oss redan. Vi försöker förstå i vilka situationer man bör vara extra uppmärksam på smittrisk och vad man kan förbättra, säger Malin Alsved.

Det var först under sista året av sina studier i teknisk nanovetenskap på LTH som Malin Alsved intresserade sig för forskaryrket på allvar. Samhällsrelevansen i att få arbeta med aerosolpartiklar och virus väckte intresse långt innan pandemin var ett faktum.

Malin Alsved. Foto: Jonas Jacobsson.

Malin Alsved upplever könsrepresentationen på sin arbetsplats som relativt jämn, men hon tycker att det är viktigt att uppmärksamma kvinnors arbete inom vetenskapen, och att lyfta fram kvinnliga förebilder i forskarvärlden.

– Det behöver inte alltid vara strukturerna eller sexuella trakasserier som gör att kvinnor faller bort, utan det kan vara små subtila saker. Kvinnor formulerar sig sällan lika högljutt positivt om sin forskning, och då kan det bli svårare att få anslag för sina projekt, och att komma med i de stora publikationerna.

Kvinnor har även en viktig roll i att förmedla forskning. Docent Margareta Rämgård driver sedan 2016 ett forskningsprojekt om hälsofrämjande arbete i särskilt utsatta områden i Malmö. I projektet har de rekryterat så kallade “hälsofrämjare”som är med och utvecklar hälsofrämjande aktiviteter för de som bor på området, allt ifrån fysiska aktiviteter till hälsosamtal.

Kvinnorna är centrala här. Hälsofrämjare är ofta kvinnor som är intresserade av att göra något för sitt närområde, men som inte har kunnat utveckla sin potential eftersom de inte har fått något jobb. Här får de arbeta med integration och jämställdhet i området, säger Margareta Rämgård.

Personer i socialt utsatta områden är under pandemin särskilt utsatta, eftersom många bor trångt och är beroende av att använda kollektivtrafik. Genom verkstäderna och uppställda informationspunkter i området har nätverket kunnat sprida information från Folkhälsomyndigheten. 

Margareta Rämgård. Foto: Malmö universitet.

Det är många som bor i områdena som befinner sig ganska långt ifrån samhällsdiskussionerna. Tack vare hälsofrämjarna, och det nätverk vi har byggt upp, kunde vi sprida rätt information genom sociala medier och informationspunkterna, till befolkningsgrupper som man annars inte når. Det har varit väldigt viktigt under pandemin, säger Margareta Rämgård.

Hälsofrämjarna har under pandemin fortsatt bedriva aktiviteter i mindre grupper utomhus och på nätet, vilket har gjort att många i området har kunnat bibehålla god hälsa under pandemin.

– Mitt intresse har varit att skapa evidens i arbetet inom demokrati och integrationsprocesser. Att stärka kvinnorna i detta är otroligt viktigt, även kvinnliga forskare. Det roligaste med forskning är inte bara att förstå utan också att förändra.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.