Högskoleprovet är inte ett prov för högskolan

- in Krönika/Utbildningspolitik, Krönikor

– Det här är en utbildningspolitisk krönika, åsikterna som presenteras är krönikörens egna –

Högskoleprovet. Är det verkligen ett prov som mäter studenters potential eller bara ett prov som mäter ekonomiska tillgångar, frågar sig Lundagårds utbildningspolitiska krönikör Li Brundell.

Då var det dags igen: Högskoleprovet. Jag vet inte hur många gånger jag har skrivit det nu. Jag vet inte den exakta totalkostnaden, både med anmälan och mellanmål till proven, men ändå gör jag det. Vilket får mig att reflektera över datan bakom dagshelvetet.

I Sacos rapport ”Framtidsutsikter” från 2020 finns prognoser för hur arbetsmarknaden kommer att se ut för 54 olika akademikeryrken på 5 års sikt. Rapporten visar 49 yrkeskategorier med liten eller lagom konkurrens. 

Enligt Sacos beräkningar från en annan rapport 2018, är det 16 stycken av de 49 yrkeskategorierna som kan vara lönsamma innan 66 års ålder. Alltså att det är då lönen börjar kompensera för studielånen och den akademiska nettoprofiten börjar överstiga den hos gymnasieutbildade. 

Dessa 16 yrkens utbildningar har olika antagningspoäng. Då denna krönika är ideellt skriven med teckengräns, blir det bara Lunds Universitets intagningspoäng vi kollar på. Eftersom Lunds Universitet bland annat inte har veterinärprogrammet faller därför 4 av de 16 utbildningarna bort. 

Medelvärdet för att kunna bli antagen till de kvarvarande 12 utbildningarna är ca 1.20 i högskoleprovspoäng. Medianen är runt 1.30 och de vanligaste antagningsgränserna är 1.25 och 1.75. Det är bara 3 utbildningar som har lägre antagningsnivå än medelvärdet 1.20.

Under vårens högskoleprov 2021 var det bara cirka 25% av provdeltagarna som kunde få 1.20 eller mer. Det betyder att 75% av stackarna, bara kunde söka till 25% av de utbildningarna som faktiskt uppskattas kunna ge avkastning inför pensionen. En oproportionerligt hög konkurrens om oproportionerligt få utbildningar. Trots att de investerade allt de kunde, räckte det inte till.

Här har vi en anledning till att högskoleprovshjälp är en enorm industri. I en tid av ständig betygsinflation behöver allt fler förlita sig på högskoleprovet för att komma in på universitetet. Ett alternativ som kostar enorm mängd energi och pengar. Att ha tid och ork att plugga till ett prov utan färdigt facit, att kunna spendera flera tusen kronor på geometri- och etymologi-coacher, det mina vänner, är något som kräver resurser. Ett annat namn för det är ”rika föräldrar”.

Om akademikervärlden brydde sig om potential, skulle det inte vara Högskoleprovet som var domare. Vi hade haft specifika intagningsprov och prövat människors förmågor utan att råna dem på en veckas matpengar. Men nu gör inte akademikervärlden det. Högskoleprovet är inte ett prov för högskolan, utan en förklädd mätning i startkapital. Det är hög tid att dra av den masken och ge någon annan jobbet.

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.