DEBATT: Sverige klarar sig inte utan utländsk kompetens

- in Debatt

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna. Instruktion för replik finnes här.

Den nya utlänningslagen är ohållbar eftersom den tvingar behövlig kompetens att lämna Sverige, skriver företrädare för Liberalerna. Lagen behöver en ventil för att Sverige ska vara en forskningsnation i världsklass. 

Den nya utlänningslagen infördes med syftet att endast de med god anknytning och möjlighet till självförsörjning skulle få permanenta uppehållstillstånd. Det har dock visat sig dessa regler slår oproportionerligt hårt mot utländska doktorander och forskare. Utöver de personliga tragedierna med forskare som ser sig tvungna att lämna landet mot sin vilja så riskerar lagen att sänka vår dragningskraft som forskningsnation i världsklass. Det behövs en ventil i utlänningslagen.

Sveriges välstånd bygger i hög grad på en konkurrenskraftig kunskapsekonomi. Genom våra framstående universitet kan locka förstklassig kompetens till vårt land. Det är en grupp där arbetslöshet knappt existerar, de skapar värden för vårt välstånd och sitter på nyckelkunskaper för att möta framtidens teknologiska utmaningar. Det rör sig i dagsläget om 6700 utländska doktorander. De utgör mer än en tredjedel av den totala doktorandkården. På Lunds universitet rör det sig om 809 personer som går en osäker framtid till mötes. Vi är beredda att agera i riksdagen för att fler ska få möjlighet att stanna i Lund och bidra med sin kompetens.

Listan på instanser som larmar är lång. Svenskt Näringsliv, fackförbundet SACO, SUHF (Sveriges Universitets och Högskoleförbund) och SULF (Sveriges universitetslärare och forskare). Alla riktar samstämmig kritik, med dagens lag har möjligheterna att bygga sig ett liv i Sverige som utländsk doktorand kraftigt försvagats.

Tidigare fanns ett tillägg i utlänningslagen som tillät doktorander att söka permanent uppehållstillstånd efter fyra år. Då har personen bott i Sverige, ofta lärt sig svenska och har i stort sett så goda möjligheter till försörjning som en person kan ha. Redan då valde sex av tio att lämna Sverige tre år efter examen. Med de nya reglerna som började gälla sommaren 2021 riskerar vi att gå miste om ännu mer kompetens.

Svenskt Näringsliv pekar på att två tredjedelar av deras medlemsföretag uppger att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med högskoleutbildning. Det är företag som Tetra Pak och Alfa Laval i Lund som inte kommer hitta datatekniker eller ingenjörer.

Dagens lagstiftning har ett hårt krav om att man måste uppvisa en försörjning om 18 månaders anställning. Men så ser inte arbetsmarknaden ut, särskilt inte för forskare. På vissa lärosäten får man ett skattefritt stipendium som försörjning, detta anses inte uppfylla kravet. Det är också vanligt att man i början av karriären får tidsbegränsade anställningar på mindre än 18 månader. I forskarvärlden sker mycket i projektform snarare än tillsvidareanställningar.

Migrationsverkets ansökningsprocess skapar också en stor osäkerhet bland forskarutbildade. En ansökan som prövas snabbt kan godkännas medan en som får vänta kan bli nekad. För en grupp som har möjlighet att flytta till Schweiz, Kanada eller ett annat land med generösa och förutsägbara regler blir det svenska erbjudandet väldigt oattraktivt.

För oss är dagens ordning oacceptabel. Det måste återinföras en ventil för forskare och doktorander. Vi missar möjligheten att behålla duktiga människor som valt att utbilda sig här i Sverige. Nu är det bråttom att reparera skadan innan fler drabbas.

Maria Nilsson (L), talesperson i högskole- och forskningsfrågor

Robert Hannah (L), migrationspolitisk talesperson

Mats Persson (L), riksdagsledamot från Lund

Philip Sandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Lund