Fler än hälften hoppar av LU:s ämneslärarprogram

- in Nyheter, Utbildning

100 studenter blir antagna. Runt 40 tar examen. Ämneslärarprogrammet vid Lunds universitet har en låg genomströmning av studenter.
– Det är ett problem, speciellt eftersom lärare är ett bristyrke, säger Linnea Landegren, ordförande för Humanistiska och Teologiska Studentkåren.

Ämneslärarprogrammet vid Lunds universitet (LU) är ett femårigt program som ger behörighet att arbeta som ämneslärare på gymnasie- och högstadienivå. Varje år tar programmet in cirka 100 studenter.

Sinikka Neuhaus, utbildningschef på
ämneslärarutbildningen och biträdande prefekt
vid LU:s institution för utbildningsvetenskap. Foto: Privat

Av dem tar ungefär 40 procent examen. Det uppger Sinikka Neuhaus, utbildningschef på ämneslärarutbildningen och biträdande prefekt vid LU:s institution för utbildningsvetenskap. 

Lärare är ett av de yrken som Riksrevisionen betecknar som ”bristyrke”. Lundagård har tidigare rapporterat om att myndigheten inlett en granskning av avhopp av utbildningar inom bristyrken, där även sjuksköterska och civil- och högskoleingenjör räknas in. Cirka 25 procent hoppar av sjuksköterskeprogrammet medan runt 35 procent hoppar av ingenjörsprogrammen.

Anledningarna till avhoppen från ämneslärarporgrammet menar Sinikka Neuhaus är komplexa. Att inte klara kurserna är en faktor, men utöver det har lärares plats i samhället förändrats: ”Vi har en situation där statusen för läraryrket över tid sänkts parallellt med att arbetsmiljön är krävande. Sammantaget så skulle jag säga att både studierna eller den framtida yrkeskarriären kräver mycket engagemang och strategier”, skriver hon.

Linnea Landegren, ordförande
för HTS, menar att avhoppen
är ett problem.
Foto: Saber Malmgren

Linnea Landegren, ordförande för Humanistiska och Teologiska Studentkåren (HTS), är inne på samma spår. Hon menar att lärarrollen kräver en yrkesidentitet som behöver skapas tidigt i utbildningen.

– Jag är själv inte ämneslärare, men vi på kåren ser att det är ett yrke med mycket brister och högt slit. Samtidigt är det ett passionsyrke där det är viktigt att ha en gemensam identitet, säger Linnea Landegren.

För att förebygga avhopp från programmet nämner Sinikka Neuhaus flertalet åtgärder. Extra studievägledning och studiestöd vid svårare utbildningsmoment är vanligt. Men även hon betonar yrkesidentitet: ”En sak som är viktig att ta fasta på är detta med studiesociala faktorer när det gäller en yrkesutbildning. Den framtida läraridentiteten behöver vara i en miljö som stöttar just denna.

Linnea Landegren menar att det är ett problem att så många hoppar av utbildningen.

– Vi vill så klart att utbildningen håller en hög kvalitet. Det är ett problem, speciellt eftersom lärare är ett bristyrke.

Både Sinikka Neuhaus och Linnea Landegren anser att det är ett problem med så många avhopp. De välkomnar en granskning av Riksrevisionen. ”Ja, vi inom lärarutbildning (nationellt och internationellt) brukar vi säga att beslutsfattare behöver vara välinformerade så om en granskning ökar förståelsen för de hinder och utmaningar som finns så är det bra med en granskning”, skriver Sinikka Neuhaus.

Avhopp från LU utbildningar inom bristyrken i procent

+

Ämneslärarprogrammet: ca. 40 procent (2022 tog 44 studenter examen, något högre än snittet).

Sjuksköterskeprogrammet: ca. 25 procent.

Civilingenjörsprogrammet: 32 procent.

Högskoleingenjörsprogrammet: 37 procent.

Källor: Ansvariga för utbildningarna, i ordning: Sinikka Neuhaus vid institutionen för utbildningsvetenskap, Anneli Jönsson vid medicinska fakulteten och Kristofer Modig vid LTH.