Regeringen ska utreda om landets socionomutbildningar bör lägga större fokus på ungdomskriminalitet. Men ledningsgruppen för socionomutbildningen vid Lunds universitet är kritisk till vad de menar är detaljstyrning.
På en presskonferens den 17 augusti presenterade regeringen en utredning som ska se över hur socionomutbildningen bättre ska förbereda för brottsförebyggande arbete. Regeringen menar att det är viktigt att vända utvecklingen att fler unga begår brott och understryker socialtjänstens roll.
– Nu vill vi anpassa socionomexamen så att de som kommer ut i yrket har goda förutsättningar att hantera sitt komplexa uppdrag, sade utbildningsminister Mats Persson på presskonferensen.
(L). Foto: Alexandra Roslund
Förslaget om att reformera socionomutbildningen är en del av Tidöavtalet och har mötts av stor kritik av både doktorander och personal, något Lundagård tidigare rapporterat om. Nu ska det alltså utredas hur en sådan reform skulle kunna se ut. Till särskild utredare har Michael Tärnfalk vid institutionen för socialt arbete vid Uppsala universitet utsetts. Utredningen ska presenteras den 31 mars 2024. Tärnfalk ska bland annat kartlägga möjligheterna till specialisering inom området ungdomsbrottslighet och föreslå nya examensmål för att studenterna ska få den kunskap som behövs för att arbeta brottsförebyggande.
Socionomstudenten Ellen Jonsson, vid Lunds universitet, har upplevt att det saknats kurser på ämnet.
– Det var ett bra tag sedan de reviderade programmet. Det behöver återspegla samhället och den problematik som finns. Det blir ett tomrum i utbildningen när det som berör ungdomsbrottslighet saknas. Vi har inte haft några kurser om det och det har inte genomsyrat programmet, trots att det är något som många kommer stöta på i arbetslivet, säger hon.
Ellen Jonsson är på sin sista, och sjunde, termin på socionomprogrammet. Hon menar att det finns en risk att de som tar examen inte har den kompetens som krävs.
– Generellt behöver socionomutbildningen ge en uppdaterad bild av hur en vardag som socialarbetare ser ut och vilken typ av problematik som finns i samhället. Nu finns det en risk att man kommer ut från utbildningen och möter en helt annan verklighet än den man studerat.
En stor del av de som tar examen från socionomutbildningen får sitt första jobb inom socialtjänsten. Ledningsgruppen för socionomutbildningen vid Lunds universitet menar att det är svårt att hinna med allt på utbildningen då socionomyrket är så brett.
”Vi skulle kunna lägga dubbelt så mycket tid på att utbilda socionomer vilka ändå skulle behöva yrkeserfarenhet för att utveckla sin kompetens. Socionomers arbetsvillkor förändras kontinuerligt. Därför är det viktigt att ha kontakt med fältet och professionen”, skriver de i ett mejl.
högskolan. Foto: Kennet Ruona.
Ledningsgruppen säger att detaljstyrning inte är önskvärt, oavsett regering, och ofta leder till problem. Socionomutbildningen omfattar människors levnadsvillkor från 0 – 100 år. Olika kunskaper om barn, tonåringar, unga vuxna, och äldre i olika situationer lärs ut. Detaljstyrningen riskerar att leda till att vissa saker prioriteras över andra, menar man.
– Den förra regeringen skrev in ett examensmål om våld i nära relationer. Vi är lika kritiska till det. Vi tycker inte att det är oviktigt, och det ingår i utbildningen, men det blir märkligt när man ger specifika områden olika status. Det minskar vår flexibilitet att fånga upp andra problem, säger Katarina Jacobsson, prefekt vid Socialhögskolan.
Med tanke på den korta utredningstiden och vad som nämns i Tidöavtalet menar Katarina Jacobsson att det är lätt att förstå vad som kan komma ut av utredningen. Förmodligen kommer det bli ett förslag om ett preciserat examensmål som berör ungdomskriminalitet.
– Man kan undra vad som syftas på när man säger att socionomutbildningen bättre ska förbereda för brottsförebyggande arbete. Det börjar tidigt, innan folk har hamnat snett. Då handlar det om frågor om fattigdom, möjligheter till jobb och möjligheter att komma in i samhället. Vi oroar oss för att dessa frågor hamnar i bakgrunden, säger Katarina Jacobsson.
Men Mats Persson betonar att regeringen prioriterar den förebyggande delen av brottsbekämpningen. Studenter behöver rustas för den verklighet de kommer att befinna sig i. Därför blir ungdomskriminalitet ett obligatoriskt moment, menar utbildningsministern.
”Lärosäten har, och ska ha, stora friheter i att utforma de utbildningar som erbjuds. Samtidigt är det redan idag så att politiken övergripande styr inriktningen. Och när kriminalitet bland unga blivit ett så pass stort och utbrett problem som det är idag, så behöver vi agera. Det är en del i regeringens omfattande arbete med de brottsförebyggande åtgärderna, vilket gör det till ett viktigt beslut. Ett liknande beslut om att föra in mäns våld mot kvinnor i socionomprogrammet har tagits tidigare, och gett goda resultat”, skriver Mats Persson i ett mejl.
