Nya regeringen vill reformera socionomutbildningen: ”Mycket problematiskt”

- in Nyheter, Utbildningspolitik, Valet 2022

I Tidöavtalet som lägger grund för den nya regeringens arbete presenteras flera reformer som rör högre utbildning. Inom socionomutbildningen ska kriminalitet bland ungdomar göras till ett obligatoriskt utbildningsmoment, något som väcker kritik från Socialhögskolan i Lund.

L, KD och M kommer att ingå i Ulf Kristerssons regering. Det framgick vid en presskonferens under fredagen där även Sverigedemokraterna deltog. I förmiddags (17/10) röstades Ulf Kristersson fram som Sveriges nya statsminister, med riksdagens majoritet bakom sig. Det så kallade ”Tidöavtalet” är resultatet av de förhandlingar som ägt rum mellan partierna och ligger till grund för den nya regeringsbildningen.

– Vi har enats om en överenskommelse som vi tycker är bra för Sverige. Sverige har allvarliga problem. Vi har kriminaliteten, invandringen, energipolitiken, vårdköerna, oordningen i skolan och oro för landets ekonomi. Allt detta i den kanske farligaste tiden för Sverige sedan andra världskriget, sa Ulf Kristersson under presskonferensen i fredags.

Trepartiregeringen kommer att samarbeta med SD, som bland annat fått igenom en rad skärpningar på migrationsområdet. Tidöavtalet, som fått sitt namn efter slottet där regeringsförhandlingarna ägde rum, behandlar sju större samarbetsprojekt, exempelvis frågor som rör hälso- och sjukvården, kriminalitet, och klimat -och energi.

Katarina Jacobsson, prefekt på Socialhögskolan.
Foto: Kennet Ruona.

Också i frågor som rör högre utbildning föreslås ett antal reformer. Bland annat ska ”Socionomutbildningen reformeras för att göra kriminalitet bland ungdomar till ett obligatoriskt utbildningsmoment. Möjlighet till specialisering på ungdomsbrott införs i utbildningen. Särskilda forskningsmedel anslås till området sociala insatser mot unga i kriminalitet”.

Katarina Jacobsson, prefekt på socialhögskolan, skriver i ett mejl till Lundagård att ledningsgruppen på socialhögskolan ser på politiskt motiverade specialiseringar i socionomutbildningen som något ”mycket problematiskt”.

”I den nuvarande utbildningen ingår redan förebyggande arbete som är en central och grundläggande motor i allt socialt arbete – inte bara när det gäller kriminalitet. Vi skulle däremot välkomna utökade resurser för fort- och vidareutbildning på fler specialiserade områden, likt vårt hälso- och sjukvårdskuratorsprogram”, skriver Katarina Jacobsson.

Katarina Jacobsson skriver vidare att ledningsgruppen i stället skulle välkomna utökade resurser till fort- och vidareutbildning på fler specialiserade områden. Hon nämner exempelvis att ett masterprogram med inriktning mot barn och familj, och att specialiseringar om in- och utgångar i kriminalitet samt civilsamhällets roll är exempel på förstärkt fortbildning för socionomer.

Även lärarutbildningen ska reformeras enligt Tidöavtalet. Antagningskraven ska höjas med syfte att höja läraryrkets status och attraktivitet, och utbildningsinnehållet ska ha ett ökat fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och praktisk metodik. Man ska också utöka arbetet med att få fler akademiker att byta spår till lärare mitt i livet. Vidare ska en del av reformarbetet för företagande och produktivitet inriktas mot att förbättra förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet.