Kritik mot Akademiska Hus miljardvinster: ”Staten ger med ena handen och tar med den andra”

När Akademiska Hus gör mångmiljardvinster går pengar som skulle kunna gå till utbildning och forskning i stället tillbaka till statskassan, menar kritiker.

Akademiska Hus äger majoriteten av Lunds universitets lokaler och har kritiserats i flera år av både studentaktiva och universitetsanställda för att ta ut för höga hyror. Kärnan i debatten är att Akademiska Hus vinster går tillbaka till statskassan, där de sedan omfördelas, i stället för att tillfalla akademin.

– Det fungerar som en extra skatt för högre utbildning. Staten ger med ena handen och tar med den andra, säger Björn Lundberg, universitetslektor och forskare vid Historiska institutionen i Lund.

– För studenterna går det ut över utbildningen, man säger upp lokaler så det blir färre studieplatser, färre lärare, färre lärartimmar, färre doktorander – det påverkar hela cykeln, säger Jacob Färnert, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

Akademiska Hus är ett statligt företag vars uppdrag är att generera marknadsmässig vinst samt att ”äga, utveckla och förvalta fastigheter vid landets universitet och högskolor”. Det innebär att Akademiska Hus utgår från marknadshyror på de fastigheter de hyr ut och att de har ett vinstkrav på sin verksamhet varje år.

Bolaget finns i de flesta studentstäder i Sverige. I Lund äger Akademiska Hus 62,5 procent av universitetets lokaler. Bland annat kvarteret Paradis, LUX, SOL och stora delar av LTH.

Hur fungerar det då med hyror från universitetet till Akademiska Hus? Lunds universitet förhandlar alla hyreskontrakt centralt med de 35-40 olika hyresvärdarna via LU Byggnad. Kontrakten skrivs på upp till tio år innan de omförhandlas. Hyresnivån justeras sedan årligen med avseende på inflationen. Varje fakultet står själva för sina lokalkostnader och därför kan det ekonomiska läget, och hur pass stor påverkan hyresnivån har, skilja sig åt mellan fakulteterna.

Jag tycker det är helt galet. Universitetens anslag urholkas fullständigt.

Eftersom Akademiska Hus är ett statligt ägt bolag går företagets vinst tillbaka till staten. 2022 gick Akademiska Hus med 5,1 miljarder kronor i vinst, varav nästan 2,9 miljarder tillföll statskassan.

– De senaste två åren har staten tagit tillbaka ungefär fem miljarder kronor i ren vinst från Akademiska Hus. Jag tycker det är helt galet. Universitetens anslag urholkas fullständigt, säger Jacob Färnert.

– Akademiska Hus ska tillgodose samhällsviktiga institutioner, alltså universitet och högskolor, med lokaler, men drivs som vilket annat aktiebolag som helst. Det går inte ihop eftersom universitetens verksamhet inte är till för att gå med vinst, utan för att bidra med annan samhällsnytta. Det är mycket märkligt.

Det skulle strida mot konkurrenslagstiftningen.

Peter Anderson, ekonomichef på Akademiska Hus, betonar att Akademiska Hus bara är en av flera aktörer på fastighetsmarknaden. Om universitetet inte vill hyra av Akademiska Hus kan de välja att gå till andra aktörer.

– Vi förstår att det är bekymmersamt för lärosätena att få så stora kostnadsökningar, men vi har vårt vinstkrav från vår ägare att agera utifrån och då ska vi agera marknadsmässigt. Vi följer helt enkelt det uppdrag vi har fått från staten, säger Peter Anderson.

– Om vi skulle subventionera hyrorna skulle vi slå undan benen på övriga fastighetsbolag. Det skulle strida mot konkurrenslagstiftningen.

Björn Lundberg och Jacob Färnert håller inte med. De menar att Akademiska Hus verkar under särskilt gynnsamma marknadsförhållanden och att det därför inte är rimligt att hänvisa till regleringar som förutsätter en fri marknad.

– Så här är det: Akademiska Hus hävdar att de verkar enligt marknadsmässiga principer; att det råder fri konkurrens och att vi därmed kan förhandla om våra hyror. Men vi kan inte förhandla om våra hyror. Vi sitter där vi sitter och vi hänvisas till Akademiska Hus. Akademiska Hus kan därför sätta i princip vilka hyror som helst och göra miljardvinster. Det är groteskt, säger Björn Lundberg.

Jacob Färnert vill därför se att staten ändrar ägardirektiven för Akademiska Hus och slopar vinstkravet. Björn Lundberg tycker även att universiteten ska få lov att äga sina egna lokaler.

Detta är en stor förändring av de förutsättningar Akademiska Hus verkar efter och Peter Anderson menar att det inte är en fråga för dem.

– Om vårt uppdrag skulle ändras, så att vi inte skulle agera marknadsmässigt och inte ha ett vinstkrav samt kunna kringgå de konkurrensmässiga begränsningar som finns, så skulle hyran kunna vara lägre. Men det är ganska många om och men, som alla är utom Akademiska Hus kontroll eller vår sak att avgöra, säger Peter Anderson.