Skålar nationerna för en grön framtid? Den här frågan ställer David Trulsson, Philip Müller och Wictor Clifford i sitt projektarbete. De studerar en master i tillämpad klimatstrategi och har som en del av sina studier jämfört nationernas miljöpolicys med Lunds klimatmål. Resultatet? Samtliga undersökta nationer brister i sitt miljöarbete.
Lund satsar på att vara klimatneutralt år 2030. I dagsläget är det klart att nationerna halkar efter jämfört med kommunens miljöarbete.
– Det är glädjande att alla nationer som vi tittat på uppvisar en vilja att upprätthålla en miljövänlig verksamhet. Samtidigt finns det ändå rum för förbättring, berättar Philip Müller.
I studien jämförs Hallands, Helsingkrona, Malmö, Sydskånska, Västgöta, Wermlands och Östgöta nations miljöpolicyer. Kriterierna för undersökningen utgår från de sju ekologiska hållbarhetsmålen hos Lunds kommun. Målen behandlar ämnen inom cirkulär produktion och konsumtion, hantering av farliga ämnen, klimatanpassad energianvändning, hållbar boendemiljöutveckling, zoner för biologisk mångfald, tillgång till rent vatten, och hur arbetet ska gå till i praktiken. De mål som är relevanta för Lunds nationer är framför allt produktion och konsumtion samt klimatanpassad energianvändning. Av nationerna som ingår i studien är Östgötas miljöarbete det mest omfattande.
– Deras miljöpolicy är tydlig, konkret och är närmast de mål som Lunds kommun har satt upp, säger David Trulsson.
Östgöta nation får bland annat beröm för att de satsar på att köpa hållbara samt säsongsbaserade produkter. Utöver det satsar nationen på återvinning, hållbart resande, samt miljövänliga alternativ vid inköp av städartiklar.
– Det är viktigt att nationerna signalerar att de vill arbeta med miljöfrågor. Vi vill visa att det går att göra mer, men samtidigt vill vi inte sätta för mycket press på nationerna. De drivs med frivilliga krafter vid sidan om studier och jobb så man måste vara realistisk med sina krav, menar Philip Müller.
– Det handlar inte om stora förändringar, utan små steg kan ha stor påverkan. Till exempel är de flesta av miljöplanerna från 2019, så det börjar vara aktuellt att uppdatera dem.
Allt ansvar kan ändå inte läggas på nationerna, det behövs initiativ från kommunen också.
En annan förbättring som föreslås är att införa en hållbarhetsansvarig på nationen. Det gör att miljöarbetet blir en del av nationens kärnverksamhet. På så sätt finns det någon som ser till att målen som ställs upp också följs.
– Allt ansvar kan ändå inte läggas på nationerna, det behövs initiativ från kommunen också, säger Wictor Clifford.
I studien uppmanas Lunds kommun och nationerna att tillsammans utarbeta en gemensam klimatplan anpassad för nationslivet. Det skulle underlätta utarbetandet av nya detaljerade och konkreta miljöplaner. I dagsläget lägger Lunds hållbarhetsplan främst fokus på energi och mobilitet, då det är här den största delen av utsläppen uppstår. Samtidigt kan även nationerna ha nytta av miljösatsningarna, bland annat erbjuder Lunds kommun gratis klimatrådgivning, något kommunen hänvisar till i ett svar till Lundagård. Hållbarhetsveckan i Lund, som nyligen avslutats, är ett annat exempel på hur nationerna kan inkluderas i klimatarbetet. Här kan alla som vill få information om en bred repertoar av klimatfrämjande åtgärder.
– Allt miljöarbete börjar någonstans. Det är viktigt med ansvarsfördelning och att alla gör vad man kan, menar Wictor Clifford.
På många håll har universitet och studentverksamhet tagit en ledande roll inom klimatfrämjande arbete. Detta i kombination med studentlivets stora inflytande på människors liv gör att man inte ska underskatta nationernas miljöinsats.
– För många är nationerna det första stället där man konkret arbetar med miljöfrågor. Det är en erfarenhet som man tar med sig vidare in i arbetslivet. De som nu studerar i Lund kommer i framtiden vara de som driver miljövänligt arbete, säger Philip Müller.
Lundagård har sökt de berörda nationerna. Av dessa är det bara Västgöta nation som svarat. I ett mejl skriver Felix Samuelsson, kurator:
”Vi jobbar medvetet och hårt med att använda mat som blir över till andra utskott. Vi har två ’interna mat-förmän’ som ansvarar för att ha koll på maten som finns på nationen och se till att den används i första hand, i stället för att köpa ny mat. Dessa två förmän är ansvariga för att laga mat. Som våra miljöpolicyer beskriver jobbar vi konsekvent med källsortering efter alla våra utskott, samt att använda säsongsbaserade råvaror. Varje termin utbildar vi även våra matförmän i hur de kan arbeta mer klimatvänligt när de beställer, lagar och förvarar mat.”
