I dag utgör kvinnor majoriteten av studenterna vid Lunds universitet. Men högre upp i hierarkin är könsfördelningen fortfarande snedfördelad. Endast en knapp tredjedel av universitetets alla professorer är kvinnor. Hittills i år är bara 3 av 15 nyrekryterade professorer kvinnor.
– Det är lite tidigt att säga något om det, säger Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för jämställdhet och lika villkor.
Lunds universitet (LU) har länge arbetat med att uppnå en jämn könsfördelning bland professorerna. De senaste åren har universitetet satsat på rekryteringsprocesserna för att öka jämställdheten.
Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Under 2021–2023 hade LU ett mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer på 49 procent kvinnor. Utfallet blev 45 procent kvinnor. Exklusive adjungerade professorer är samma andel 49 procent.
Hittills i år har 15 professorer rekryterats. Bara tre av dem är kvinnor. Enligt Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för jämställdhet och lika villkor, är det än så länge för tidigt att dra några slutsatser från det.
– Saker kommer att hända under året. Folk kommer att gå i pension, fler kommer att anställas. Vi utlyser också varje år medel, ungefär 5,5 miljoner, för gästprofessorer av underrepresenterat kön. Det är under beredning nu. Förra året var det faktiskt så att de pengarna vi delade ut gick till män – de kan också vara underrepresenterade.
Men det är fortfarande få kvinnliga professorer överlag. Endast 32 procent av universitetets professorer är kvinnor. Jämfört med år 2014, då 25 procent av professorerna var kvinnor, har det skett en ökning på sju procentenheter de senaste tio åren. Men utvecklingen går långsamt.
Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har andelen kvinnor bland landets professorer ökat från 14 procent år 2001 till 31 procent år 2022. Trots detta har ökningen avstannat under den senaste fyraårsperioden. UKÄ anser det dock vara för tidigt att avgöra om det är ett trendbrott eller en fluktuation.
Förutsättningarna att nå en jämn könsfördelning skiljer sig även mellan fakulteterna, betonar Jimmie Kristensson.
– Tittar man till exempel på det medicinska fältet så har man underlag för en större professorskår och också fler adjungerade professorer för att man har kliniska specialiteter med koppling till sjukvården, säger han.
– Professurer är ju en komplex anställningsform på det sättet. Utlysningarna styrs av olika logiker. Det handlar dels om finansiering, om fakultetens ekonomiska förutsättningar. Det handlar också om hur många personer som finns inom ett område och vilken kompetens de har, både i Sverige och internationellt.
Regeringen har satt upp målet att hälften av de nyrekryterade professorerna 2030 ska vara kvinnor och gett lärosätena specifika mål under perioden 2021–2023. UKÄ:s uppföljning visar att bara 2 av 33 lärosäten uppnått sina mål – LU finns bland dem som inte uppnått sina mål.
Jimmie Kristensson tror att man behöver jobba långsiktigt med frågan på flera sätt. LU har krav på att det – om det inte finns särskilda skäl – ska finnas sökanden av båda könen när en professor ska tillsättas. Universitetet arbetar också med kompetensförsörjningsplanering och genom att utlysa medel för gästprofessurer av underrepresenterat kön.
– Det viktiga är att det inte finns missgynnande strukturer som hindrar människor från att ta sig fram på lika villkor, säger Jimmie Kristensson.
