Lunds doktorandkår (LDK) har kritiserats för sitt arbete. Nu visar Lundagårds genomgång att LDK missat nästan alla beslutsfattande möten och ting i Lus det senaste läsåret.
– Vi ska inte behandlas som andra studentkårer, säger Monika Larsson, medordförande för LDK.
Inom Lunds universitets studentkårer (Lus) finns tre beslutsfattande organ: styrelsen, tinget och ordförandekollegiet (OK). Styrelsen är det högsta verkställande organet och består av utvalda personer, medan tinget och OK består av representanter från vardera studentkår.
Tinget fungerar som Lus parlament. I tinget bestäms bland annat budgeten och under det som kallas valting röstas studenter fram till olika förtroendeuppdrag – så som Lus ordförande och Lus övermarskalk.
Ordförandekollegiet (OK) är Lus högsta verkställande politiska organ och beslutar om bland annat policyförändringar, mindre förtroendeuppdrag och remissvar.
I valtningen får kårerna mandat utifrån storlek och beslut röstas sedan igenom i en majoritetsomröstning. I övriga ting och i OK får kårerna i stället en röst var, oavsett storlek, och beslut röstas igenom enligt principen ”konsensus minus ett” – det vill säga att åtta av nio kårer måste vara överens.
Kort fakta om kårer
+Lunds universitet har cirka 2 700 doktorander, och cirka 45 000 studenter på grundnivå.
Grundstudenternas kårer är fakultetsbundna, vilket gör att till exempel humanistiska fakulteten har sin kår (HTS), naturvetenskapliga fakulteten har sin (Luna) och så vidare.
Den enda kåren som även organiserar forskarstudenter är Teknologkåren. Det beror på att de 1984 bröt sig ur Lunds studentkår (LS), och därför inte var med i ombildningen då LS ersattes av Lunds universitets studentkårer (Lus).
Lus är sedan mitten av 1990-talet en samarbetsorganisation där både fakultetskårer och LDK ingår.
Sedan augusti 2024 har totalt 13 ting, varav 4 valting, och 18 beslutande OK-möten ägt rum. Icke-beslutande OK-möten offentliggörs inte.
Av dessa 31 möten har LDK medverkat på fyra – två ting och två OK-möten. Det motsvarar nästan 90 procents frånvaro.
– Jag har inte kunnat delta på lika många möten som min företrädare, säger Monika Larsson, en av LDK:s två ordförande.
– I och med att jag bara jobbar ungefär 30 procent med LDK-grejer, har jag behövt prioritera på lite olika sätt.
Hon säger att det har varit svårt för henne att veta exakt vad hon ska göra eftersom doktorander likt hon själv, tvärtemot många andra kårrepresentanter, varit i Lund i många år. Hon pekar på sin företrädare, som deltog på betydligt fler Lus-möten, men som också hade mer erfarenhet och större kunskap om Lunds studentliv.
Hon påpekar också att ingen på LDK jobbar heltid och att doktoranders arbetssituationer ser väldigt olika ut, även för LDK-representanterna.
– I verkligheten är det är omöjligt att vara med på alla möten. OK-möten är tre timmar varje fredag, det passar inte doktorander alls.
OK-mötena är sällan fulltaliga. Men att enbart delta på 1 av 18 – det sticker ut.
– Det är väldigt sällan att doktorandfrågor dyker upp i de här sammanhangen.
Ni är inte med på mötena. Kan det inte vara därför frågorna inte lyfts?
– Det är inte så jag har uppfattat situationen, säger hon.
Under det senaste året har LDK fått mycket kritik. I en debattartikel i Lundagård föreslog två doktorander och den före detta medordföranden att kåren borde läggas ned – de gör helt enkelt ingen nytta.
– Att sitta som representant och inte kunna få input från sin kår blir väldigt ensamt, sa den tidigare LDK-aktive Einar Elén tidigare i våras.
Åsikten fick dock mothugg av den tidigare medordföranden Brian Thorsbro. Han menade att en nedläggning inte är lösningen.
– Risken är att doktorandernas röster tystas helt, om de skulle representeras av samma kårer som andra studenter, sa han i samma artikel.
Monika Larsson menar att det inte går att jämföra LDK med andra kårer, utan menar att de snarare bör liknas med en paraplyorganisation. Som ett eget Lus – inom Lus.
– Det som behöver förändras är själva strukturen. Vi ska inte behandlas som andra studentkårer. De har heltidare som representerar en enda fakultet, säger Monika Larsson.
– Vi representerar alla fakulteter och jag tror att det behövs mycket mer arbete med doktorandråd för att kunna höra alla åsikter. Vilket vi gör i våra fullmäktigemöten och styrelsemöten.
Monika Larsson menar att det är viktigare att prioritera denna verksamhet, än den Lus bedriver.
– Jag tycker att doktorander och LDK hade tjänat mycket på att träffa mer doktorandråd, än att sitta med på alla de här LUS-mötena, säger hon.
På Lus-mötena beslutas det bland annat budgetfrågor och tillsättningar till både universitetsstyrelsen och annat. Är inte det här viktiga frågor?
– Budgetfrågorna kan såklart påverkas i de olika fakulteterna, liksom forskarutbildningsfrågor, säger hon.
Hon säger att hon bidrar med information och tankar till Lus-mötena, även om hon inte själv deltar.
– Jag har koll på vad det pratas om och ser jag att det är någonting som påverkar oss, då skickar jag skriftlig input, säger Monika Larsson.
Läs mer:
LDK-kritiken: ”Det finns inget att förlora på att ersätta doktorandkåren”
DEBATT: Lunds doktorandkår fungerar inte och kommer aldrig att göra det
