Domkyrkan är ett av Lunds mest ikoniska byggnader – de två tornen har definierat stadssiluetten i över 800 år. Men det är bakom den gråa stenen som den mest tidlösa delen lever: det astronomiska uret.
Med sina dubbla torn kan ingen förneka att Lunds domkyrka är respektingivande. Kyrkan har överlevt bränder, danska invasioner och otaliga turisters besök. Inuti döljer sig en uppsjö av vackra föremål och dekorationer. Bland de mer uppseendeväckande inslagen gömmer sig det astronomiska uret, eller Horologium Mirabile Lundense – “det underbara uret i Lund”.
När guiden och arkeologen Melissa Isla Venegas träffar Lundagård berättar hon att Lunds mest kända ur har klämtat sedan 1425, då det invigdes. Sedan dess har det astronomiska uret renoverats och restaurerats i flera omgångar, den första gången redan på 1700-talet. På 1800-talet plockades uret ner då det hade förfallit på grund av dåligt underhåll. Det skulle dröja hela 87 år innan uret återinvigdes igen 1923.
Det astronomiska uret
+> Runt det astronomiska uret finns flera zodiaker. Dessa har ingenting med horoskop att göra, utan är till för att visa vilka stjärntecken som dominerar natthimlen i Lund under vilken tid på året.
> 1923 installerades mekanismer så att den medeltida hymnen “Dulci Jubilo” spelas när klockan slår.
> Under högsäsong besöks klockan av ungefär 150-200 personer dagligen.
> Klockan spelar vid kl. 12 och kl. 15 måndag till lördag, och kl. 13 och kl 15 på söndagar.
> Idag drivs klockan till stor del av elektricitet, men historiskt har den drivits helt för hand och av mekanik.
> Mitt i kalendariet på det astronomiska uret är domkyrkohelgonet Sankt Lars, eller Sankt Laurentius. Sankt Lars, som även är helgonet för komedi, som då han grillades till döds i Rom år 258 ska ha sagt “Vänd på mig, jag är klar på denna sidan”.
Den mest uppenbara användningen av uret är som en allomfattande tidvisare: Klockan visar både solens, månens och stjärntecknens rörelser på himlen. På så vis kan tid på dagen, såväl som månad och år, bestämmas. Under klockan finns dessutom ett kalendarium som sträcker sig ända från 1923 till 2123, varje dag i 200 år är således representerad.
stjärntecken man ser över Lund
under olika årstider.
Foto: Amanda Barratt.
Under den tid katolicismen dominerande höll kyrkolivet ett strikt schema, och uret tillät prästerna såväl som kyrkans besökare hålla koll på tiden. Då fanns upp till 65 olika altare för de olika helgonen och vid varje altare skulle det bes en bön vid en specifik tid. Det astronomiska uret var därför en väsentlig del av att få livet att ticka som det skulle.
– Det fanns ett rullande schema, inte bara för den här kyrkan, utan det var ett böneliv. Man skulle be vid olika altare vid olika tider, både på året, veckan och på dagen, berättar domkyrkoguiden Melissa Isla Venegas
– Detta skulle man hålla reda på, så en kalender är ju A och O, fortsätter hon.
Melissa Isla Venegas förklarar att uret, med dess tillhörande religiösa dekorationer, dessutom har fyllt ett informerande syfte under sin tid i domkyrkan. I och med den låga läskunnigheten i landet mellan 1400- och 1700-talet hade den en extra viktig roll.
Foto: Marius Lyckå.
– Uret är från den tid där alla inte kunde läsa, och Bibeln var ju då på sätt och vis tillgänglig för få, men det kristna budskapet skulle ändå fram, säger Melissa Isla Venegas.
Utöver att ge en överblick över tidens och himlakropparnas rörelse så förmedlade uret även den kristna läran och mytbildningen till sina åskådare. Klockans yttre är rik på symbolik som väcker tankar om tid, teologi och livets förgänglighet.
– Ingenting sattes upp av en slump. Ingenting är här för att “rött vore fint i det här hörnet” eller “den här blomman vore fin här för den tycker jag om” eller “en liten triangel vid den här sidan”, förklarar Melissa Isla Venegas.
– I kyrkorna på medeltiden hade allting en betydelse och placerades där det skulle förmedla någonting, fortsätter hon.
För domkyrkoguiden Melissa Isla Venegas är det vad uret kan berätta för sina besökare som är viktigast. Dekorationerna och symbolerna har en viktig funktion i att förmedla information om historien, religionen och urets funktion.
– Uret berättar saker utan att det behövs en person. Och är det så att man vill veta var månen är eller hur mycket klockan är, eller vem det är som firas i mitten, så gör uret det utan ord, men med så väldigt mycket annat, avslutar Melissa Isla Venegas.
Foto: Amanda Barratt.
Den andra september tillkännagavs det att uret tillhör svensk kulturkanon.
