Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) var under tisdagen i Lund för att tala på EU Days Lund. Lundagård träffar ministern i Stadshallen efter hennes framförande för att prata EU-karriärer, konflikter och snus.
Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz inleder sitt anförande i Stadshallen med att uttrycka glädje över hur många unga som sitter i publiken. Studenternas intresse för EU har direkt relevans för ett av ämnena på dagordningen, nämligen Sveriges underrepresentation i EU. Den är som störst i EU-kommissionen, där endast 484 svenskar arbetar i dag. Ytterligare 380 skulle behöva anställas för att ge Sverige en representation motsvarande befolkningsandelen i EU.
Till den som undrar vad man bör studera för att få ett jobb i kommissionen vill ministern inte peka ut något särskilt studieämne, även om hon rekommenderar att läsa franska.
– Det är inget måste, för det har inte jag gjort, säger Jessica Rosencrantz och skrattar.
EU-ministern understryker att det är viktigt att söka jobben man är intresserad av, även om processen för att få jobb i Bryssel ibland upplevs som svår och krävande.
– Många gånger krävs att man genomgår olika prov och tester, och det är vi inte vana vid. Vi jobbar ju inte riktigt så i Sverige. Det är där vi försöker hjälpa till från regeringens sida med att sprida information om karriärmöjligheterna och ge stöd.
Selma Rosenfeld
Jessica Rosencrantz egen EU-karriär började med en tjänst som politisk assistent åt en EU-parlamentariker under hennes studietid.
– Jag har alltid velat jobba med internationella frågor och politik. Först tänkte jag FN, men sen insåg jag att EU och Europaparlamentet också finns, och att EU är ännu mer relevant för Sverige eftersom det påverkar oss otroligt mycket, berättar Rosencrantz.
– Om man är politiskt intresserad är det spåret utmärkt, men de opolitiska tjänsterna är också enormt många. Det är klokt att tänka på att båda ingångarna finns, och att inte tveka att höra av sig till en parlamentariker till exempel.
Vad är ditt råd till studenter som är intresserade av EU men som upplever att processen känns övermäktig?
– Det handlar om att våga ta kontakt. En dag som denna är utmärkt för att göra en reach-out till någon av utställarna. Och att veta att det aldrig har varit mer intressant att jobba med europeisk politik, för att många av svaren på våra stora frågor just nu finns i EU-politiken.
Trots att Jessica Rosencrantz dialekt knappast röjer det – hon beskriver sig själv som en “smygskåning” – är EU-ministern uppvuxen i Skanör-Falsterbo.
Vad tar du med dig från din uppväxt i Skåne ut i Europa?
– Hur nära vi är till övriga Europa, hur integrerade vi är. Jag tror att det perspektivet ibland är svårt för andra delar av Sverige att ta till sig fullt ut, men i vår region så lever man nära inpå hela Öresundsregionen. Människor pendlar över bron och hittar kärleken på andra sidan, berättar Rosencrantz.
När det kommer till EU finns det ett orosmoment som ligger många studenter nära hjärtat: Det vita snuset, och risken att det blir föremål för EU-reglering eller förbud.
Finns det en risk att EU förbjuder vitt snus i Sverige?
– Vi bevakar frågan oerhört noggrant, så att det inte blir fallet. Där kommer vi aldrig att tumma på våra svenska intressen.
– Vi tycker att EU ska ta hänsyn till produkters relativa hälsovådlighet, och vitt snus går inte att jämföra med till exempel vanligt snus eller röktobak, fortsätter hon.
EU-ministern snusar inte själv, men erkänner att hon har provat.
– Det var inget för mig.
med Lundagård. Foto: Selma Rosenfeld.
Snus är en viktig EU-fråga, men klimat- och miljöfrågan är viktigare – i alla fall enligt en saco-studie, som visade att studenter prioriterade den högst i EU-valet. När regeringen under måndagen presenterade sin höstbudget framgick det att Sverige inte kommer nå EU:s klimatmål till 2030. EU-ministern menar att det inte påverkar Sveriges trovärdighet i EU:s klimatarbetet. Rosencrantz påstår att många länder har svårt att nå EU:s klimatmål, och att Sverige alltjämt ses som ett föredöme.
– Den riktigt stora utmaningen för Sverige är ju snarare de 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter som återstår för att nå EU:s mål för skogen. Vi vill se att skogsbruket blir en del av lösningen för att nå EU:s klimatmål.
Har du mött kritik från andra EU-länder för att Sverige inte kommer att nå EU:s klimatmål?
– Absolut inte. EU:s klimatkommissionär var själv här i början av sommaren och hyllade Sverige som ett klimatföredöme. Det finns en stor skevhet mellan hur retoriken ibland låter här hemma, inte minst från oppositionen, och hur diskussionen går i EU, säger ministern.
En annan fråga som engagerar många studenter är den pågående humanitära krisen i Gaza. I förra veckan lämnade EU-kommissionen ett förslag – som Sverige stöttar – om att frysa delar av handelsavtalet med Israel, införa sanktioner mot vissa individer och organisationer samt att frysa EU-stöd till Israeliska myndigheter.
Vad har du att säga till studenter som kräver ett mer kraftfullt agerande från EU mot Israel?
– Att jag förstår dem och delar deras frustration. Jag och utrikesministern är frustrerade över att vi inte har fått den enighet som krävs för att vidta de här åtgärderna. Men likafullt ska man vara medveten om att Sverige fortsätter driva på för tuffare press på Israel, och att vi är i sällskap av andra länder som också vill se hårdare åtgärder, säger Rosencrantz.
Är kommissionens förslag ett tillräckligt svar på Israels agerande?
– Jag tycker att det är väldigt bra förslag. Min största farhåga är att vi inte kan komma överens om de sakerna. Man kan aldrig utesluta fler åtgärder, men utmaningen just nu är ju att EU inte har förmått enas kring att sätta press över huvud taget.
Sverige och Nederländerna lämnade tidigare ett förslag likt det som kommissionen nu har lagt fram, och det röstades ned. Hur ska EU gå från ord till handling?
– Vi är väldigt splittrade som union. Det är viktigt att inse att vi av historiska skäl kommer från väldigt olika utgångspunkter, där inte minst Tyskland har sin väldigt speciella relation till Israel, givet allt som hände under 1900-talet. Det gör det svårt att hitta EU-enighet i denna fråga.
