En feberdröm i tweed – Toddyspexarna tar Ystad igen

- in Nyheter, Spex

I helgen är det dags för Toddyspexarnas årliga Ystadsturné. Under veckan väntar rep, förberedelser och jobb, men också festligheter och glädje. ”Det känns lite som en feberdröm”, säger Klas Wallberg, ekonomichef.

Det är söndagen den 26 oktober och Toddyspexarna har fullt upp med att flytta in på AF-borgen. Det är mindre än en vecka till föreställning, och den kommande helgen är en av årets höjdpunkter. Fredagen den 31 oktober uppträder de i Lund med en återuppsättning av deras spex Rasputin, som hade premiär i våras. Dagen därpå intar de Ystads Teater. 

– Det är sån jävla stämning när bussen går på lördagsmorgonen, säger Kalle Garvell, som är regissör för Toddyspexarna.

Kalle Garvell är regissör
för Toddyspexarna. Foto:
Selma Rosenfeld.

– Alla är trötta men supertaggade. Man kör föreställning i Lund på fredagen, festar halva natten och sen upp igen för att spela i Ystad – det är helt sjukt, men det funkar varje gång.

Turnén till Ystad är en tradition som hållit sedan 1979. Hur den startade vet ingen riktigt, men alla verkar överens om att det började med någon som kände någon. Oavsett ursprung är det en mycket uppskattad högtid bland spexarna.

– Vi är jättetaggade! Det kommer bli intensivt, lite sömn, men så himla bra, säger Saga Sörenby och Iris Svanlund som tillhör kostymutskottet. 

– Jag tycker det är väldigt roligt. Hela upplägget är så kul, man vaknar tidigt, är trött, men allt blir väldigt tramsigt, berättar Klas Wallberg, ekonomiansvarig

Mårten Brant spelar en av
huvudrollerna i Rasputin.
Foto: Selma Rosenfeld.

Det är glatt och fnittrigt i stora salen på inflyttningsdagen och spexarna är positivt inställda till återföreningen efter några månader på olika håll. Det är ljust och salen är fylld av ett livligt sorl. Jag fångar en av spexarna, Mårten Brant, under middagen. Han spelar Tsar Nikolaj och är exalterad inför veckan.

– Man komprimerar en hel spexperiod till en vecka, säger Mårten.

– Det låter helt bananas, men det funkar! Alla vet vad de ska göra och kroppen minns hur man ska spexa, konstaterar han med ett stort leende på läpparna.

Lundagård träffar Toddyspexarna mitt under middagen – det står BLT på menyn. Foto: Selma Rosenfeld.

Alla spexare verkar avslappnade trots att deras intensiva höstturné är runt hörnet. Precis som Mårten Brandt säger klämmer Toddyspexarna in en hel spexperiod, som i normala fall täcker en hel månad, på endast en vecka. Dag Blomgård, förman för Toddyspexarna, uppskattar traditionen och betonar hur viktig helgen är för dem. Han är precis som de andra Toddyspexarna på gott humör, och välkomnar oss med öppna armar.

– Vi har ju varit i Ystad sedan 1979, så det börjar bli en rätt gammal tradition, och vi har genom åren haft en stark publik där. Pandemin var lite seg, där tappade vi lite, men det känns som att nu har vi byggt upp det där igen, säger Dag Blomgård. 

– Vi är verkligen på väg tillbaka. Ystad är en väldigt rolig dag. Det känns väldigt mycket som att vi gör den här perioden för oss själva. 

Ystadstraditionen är 46 år gammal och har gett upphov till ritualer. När jag frågar om anekdoter skrattar spexarna och tvekar över vad som går att berätta.

– När vi börjar landa på teatern och produktionen är igång samlar vi hela ensemblen, klär ut oss i våra toppkläder – tweed och hattar – och tågar genom stan. Vi sjunger stämsånger och ”nationalsången” på olika platser. Det är klart att det är en märklig syn för Ystadborna, men de har börjat vänja sig, berättar Dag Blomgård.

Klas Wallberg berättar
anekdoter om resan
till Ystad. Foto: Selma
Rosenfeld.

Klas Wallberg berättar om baren King’s Head, ”Huvudet”, där Toddyspexarna brukar ta över med sång och mingel i slutet på vandringen.

– Förra året följde till och med några gäster med till föreställningen, säger Klas.

– Vi har en stor sopcontainer bredvid teatern där vi brukar ha en liten ravecave. Vi kastar all dekor där sen, men fram till dess riggar vi ljud och ljus där inne, fortsätter han.

Regissören Kalle Garvell skrattar för sig själv när jag frågar om anekdoter, och betonar främst bussresan som en höjdpunkt. 

– Det fanns en tjej som var med när jag började, hon var från Ystad. Varje år brukade vi ringa till hennes pappa på bussen dit och snacka lite med honom i högtalare. Hon har slutat för länge sen, men vi ringer fortfarande, berättar Kalle Garvell

Alla jag pratar med betonar gemenskapen och glädjen över att spexperioden är igång igen. Det intensiva umgänget under den korta perioden ger stark gruppkänsla och alla är överens om att Ystadsturnén är en av årets höjdpunkter.

Uttagningen till ensemblen som får följa med på Ystadsturnén börjar ungefär en månad innan uppsättningen. Toddyspexarna har, likt de andra stora spexen, en antagningsprocess med intresseanmälan. Där träffar man representanter från olika utskott och minglar runt, sedan rankar man vilket utskott man helst vill vara med i. Förmannen Dag Blomgårds tips för att komma med i ett spex är att visa engagemang.

Toddyspexarnas förman Dag Blomgård ger sina
bästa tips för att komma med i ett spex. Foto:
Selma Rosenfeld.

– Vi uppskattar folk som pratar med alla, som är intresserade och visar engagemang. Spexandet är ett stort commitment. Under våren är man här i princip varje dag i en månad, så det märks när någon verkligen vill, säger Dag.

Och ja, det märks verkligen. Trots sömnbrist och oändliga förberedelser är Toddyspexarna exakt där de vill vara när bussen börjar rulla mot Ystad på lördagsmorgonen. Traditionen lever, och det tackar Toddyspexarna för. 

Toddyspexarna visar Rasputin i stora salen på AF Borgen den 31 oktober. Lundagård har recenserat vårens uppsättning av Rasputin, den går att läsa här.