När antagningen öppnar har alla inte samma chans att komma in. Glädjebetygen som delas ut av aktiebolagsdrivna skolor ger ett orättvist försprång till sökande med sämre kunskaper. Emma Arvidsson, ordförande för Sveriges lärarstudenter och Colin Andersson, ordförande för Saco studentråd vill se förändring.
Nu är anmälan till höstens högskoleutbildningar öppen. Tiotusentals unga hoppas att deras betyg ska räcka till drömutbildningen. Men i dag är inte alla betyg lika mycket värda.
Gymnasiebetyg ska fungera som ett jämförbart mått på kunskap när elever söker till högskolan. Men i dag är de inte det. Elever på aktiebolagsdrivna friskolor får i genomsnitt högre betyg än elever i kommunala skolor, även när resultaten på nationella prov är desamma.
När betyg från olika skolor inte går att jämföra påverkar det vilka som kommer in på utbildningarna. Varje plats som går till en elev med uppblåsta betyg är samtidigt en plats som någon annan går miste om. Det är ett djupt orättvist system.
Samtidigt presterar studenter från aktiebolagsdrivna gymnasieskolor sämre på högskolan. En rapport från Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) visar att de i genomsnitt tar sex procent färre högskolepoäng under sitt första år än studenter från kommunala skolor.
För att locka fler kunder sätter man högre betyg.
Betygsinflationen är ingen slump. Den är en konsekvens av ett skolsystem som blivit en marknad där skolor konkurrerar om elever. I det systemet är elever varor och betygen valutan. För att locka fler kunder sätter man högre betyg.
Utvecklingen är särskilt tydlig i aktiebolagsdrivna skolor. När skolor drivs med vinstsyfte förstärks incitamenten att sätta höga betyg för att locka fler elever och öka intäkterna.
Glädjebetyg och betygsinflation har blivit så omfattande att regeringen nu utreder förändringar av betygssystemet. Bland förslagen finns nationella slutprov och modeller för att justera betyg mellan skolor.
Att staten nu måste ta till korrigeringssystem säger något om hur snett det har gått sedan skolan gjordes till en marknad.
När utbildningarna startar i höst kommer glädjebetygen återigen avgöra vilka som kommer in. Och vilka som stängs ute. Då kommer studenter från aktiebolagsskolor ha ett försprång, trots att de enligt statistiken kommer att klara sig sämre.
Det är orättvist mot dem som inte kommer in. Men det är också ett slöseri att anta studenter som inte fått de kunskaper de behöver för att klara utbildningen.
Din framtid ska avgöras av dina kunskaper – inte av vem som drev din skola.
Emma Arvidsson, ordförande Sveriges Lärarstudenter
Colin Andersson, ordförande Saco studentråd
