Lärarutbildningarna i Sverige har under lång tid präglats av både minskat söktryck och ett stort antal avhopp. Nu visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att antalet studenter på lärarutbildningarna har ökat – samtidigt som antalet examinerade minskar.
När det i december 2025 stod klart att regeringen skulle genomföra en reform för att minska avhoppen på lärarutbildningarna fick UKÄ i uppdrag att följa upp resultaten. Den 12 mars 2026 publicerade myndigheten sin första rapport om antalet studenter och examinerade på lärarutbildningarna.
De nya siffrorna visar att antalet lärarstudenter ökade med 4 procent under 2025, samtidigt som antalet examinerade minskade med 9 procent jämfört med året innan.
Vad gör UKÄ?
+Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är den statliga myndighet som ansvarar för att granska universitet och högskolor i Sverige. UKÄ styrs av regeringen och granskar hur lärosäten följer lagar och förordningar samt deras resursutnyttjande. Det är även UKÄ som bevakar universitetens och högskolornas verksamhet och utveckling. Myndigheten ansvar också för att ta fram och sammanställa officiell statistik gällande svenska lärosäten.
Källa: UKÄ
Redan 2023 och 2024 uppmärksammades de många avhoppen från lärarutbildningarna. Då var Lundagård i kontakt med både lärarstudenter och studieledningen för programmet i Lund för att undersöka fenomenet. Medan vissa studenter ansåg att utbildningen höll en alltför hög nivå, menade studieledningen att utbildningen snarare behövde förbereda studenterna bättre för yrkeslivet som lärare.
Samtidigt föreslog regeringen skärpta antagningskrav som en lösning på problemet – ett förslag som fick kritik från ledningen vid Lunds universitet.
Emil Bernmalm, studierektor för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet, är kritisk till reformen – särskilt beslutet att höja antagningskravet till betyget C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3.
– Jag kan tycka att förslaget är märkligt, därför att det sticker ut. Lärarutbildningen blir ju den enda utbildningen som har ett sådant antagningskrav. Normalt sett finns det en grundläggande behörighet, men inget definierat betyg man ska ha, och jag har svårt att förstå skälen man anger till detta, säger Emil Bernmalm.
Vid Lunds universitet antas varje år omkring 120 studenter till ämneslärarutbildningen och cirka 30 till den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Varje år tar ungefär 70 studenter examen, vilket innebär att bara runt 60 procent av lärarstudenterna fullföljer sin utbildning.
Samtidigt menar Emil Bernmalm att avhopp inte enbart är något negativt.
– Diskussionen om genomströmning är jätteviktig och det är ju klart att vi vill behålla alla våra studenter. Samtidigt kan jag se att läraryrket kanske inte är för alla. Det är ett yrke som bygger mycket på att möta andra människor och jag tänker att det är viktigt att man hoppar av om man längs vägen inser att man inte vill det, säger Emil Bernmalm.
UKÄ har i uppdrag att följa upp reformen fram till 2032. Årets rapport visar därmed siffror från året innan förändringarna trädde i kraft. Trots kritiken väntar därför ytterligare rapporter innan reformens effekter kan utvärderas.
