Lund är en rik stad med globala företag, 130 000 invånare, 46 000 studenter och en växande befolkning, men fortfarande är staden utan ett elitlag i fotboll. För två år sedan föll Lunds BK i kvalet till Superettan. Nu gör klubben en ny satsning i hopp om att för första gången nå eliten.
Första kvalmatchen ägde rum en iskall och snöig torsdagskväll den 21 november 2024. Ungefär 2 000 Lundabor var på plats på strålkastarupplysta Klostergårdens idrottsplats för att heja vidare sitt lag till Superettan. Herrlagets publiksnitt är endast 350. Östersund, som 2018 mötte Arsenal i UEFA Europa League, stod för motståndet. Lunds BK:s (LBK) ordförande Håkan Kerrén minns matchen.
– Det hade varit en väldigt bra säsong, nu hade vi äntligen chansen.
Matchplanen var tydlig: Noll-noll i paus.
Olle Hedberg.
– I kval är det extra viktigt att inte ge bort något i onödan, dessvärre ger vi bort matchens första mål, förklarar Jussi Kontinen, klubbens dåvarande tränare.
25 minuter efter avspark stod det noll-två till Östersund. Dubbelmötet slutade två-fem vilket innebar att Lund fick fortsätta vänta på sitt elitlag. Bakom kvalförlusten finns en större fråga: Varför har Lund, en av Sveriges rikaste och mest högutbildade städer, aldrig lyckats etablera sig i elitfotbollen? På pappret finns allt som krävs.
– Pengar bygger förutsättningar. När kompetens och resurser möts så lyckas man, berättar Jussi Kontinen.
Trots stadens resurser menar han att pengarna sällan når planen.
– Sett till sponsorintäkter tror jag att Lunds BK, av de 32 lag som spelar i Division 1, låg i bottenskiktet under mina år i klubben, säger Jussi Kontinen.
Foto: Olle Hedberg.
Även Lunds kommuns idrottschef Michael Holmkvist ser bristen på lokalt näringslivsstöd som en utmaning.
– Det finns flera multinationella företag i staden, men klubben har haft lite svårt att få med sig dem, säger Michael Holmkvist.
Jussi Kontinen beskriver flera utmaningar som uppkommer till följd av klubbens brist på resurser.
– Det är svårare att skriva längre avtal och då blir det många ettårskontrakt. Då blir intäkterna för spelarförsäljningar minimala, säger han.
Enligt Svenska Fotbollförbundet (SVFF) redovisade Lunds BK 2024 ett negativt resultat på 12 000 kronor. Samma år hade klubben drygt sju miljoner kronor i intäkter. Det är långt under konkurrenterna i serien Eskilsminne och Jönköping Södra, som hade intäkter på drygt 25 respektive 21 miljoner kronor samma år. Lunds BK:s eget kapital låg på drygt 1,3 miljoner kronor, bland de lägsta nivåerna i Division 1.
Ekonomin är ett hinder, men det visar inte hela bilden om varför Lund fastnar under elitnivån. I Lunds kommuns idrottsprogram beskrivs den idrottsliga strategin: ”I Lunds kommuns idrottsliv ska eliten vara bäst tack vare bredden.” Jussi Kontinen är fundersam kring formuleringen.
– Utmaningen som fotbollen i Lunds BK har är att ge tillräcklig utmaning till de som har störst ambitioner, i synnerhet runt 12 till 15 års ålder, säger han.
Kontinens intryck från sin tid i Lunds BK är att elitambitionen kräver en annan struktur än den som i dag dominerar Lunds fotboll.
– I Lunds BK glömmer vi bort de som vill mest. Det blir normen att träna två gånger i veckan och de som faktiskt vill satsa glöms bort, säger Jussi Kontinen.
Lunds BK:s ordförande Håkan Kerrén är också kritisk till kommunens strategi.
– Jag får inte riktigt ihop det. Vi är en av de få kommuner i Sverige som inte har ett elitbidrag, däremot finns det ett stöd för breddidrott, förklarar Håkan Kerrén.
Michael Holmkvist betonar dock att kommunens uppdrag inte är att gynna någon enskild förening. Han beskriver ett spektrum: I ena änden finns kommuner som låter elitidrotten klara sig själv med hjälp av privata finansiärer, i andra finns det kommuner som gynnar enskilda föreningar, något som faktiskt strider mot kommunallagen. Michael Holmkvist anser att det senare är på gränsen till kommunalt arbete, och menar att Lunds kommun befinner sig i mitten av spektrumet.
– Vi är inte snålast i klassen, men vi är heller inte mest givmilda, säger Lunds kommuns idrottschef.
Kommunen har dock justerat sin hållning de senaste åren.
– I vårt idrottsprogram beskriver vi hur elitidrotten bland annat har en uppgift att inspirera breddidrotten. Det är första gången elitidrotten nämns i det kommunala styrdokumentet. Sedan tror jag helt ärligt inte att nyckeln till framgång är det kommunala stödet, säger Michael Holmkvist.
Kvalkvällen 2024 visade att intresset finns när det verkligen gäller, men i vardagen är läktarna betydligt glesare. Jussi Kontinen beskriver en ond spiral: Ett högre publiksnitt hade kunnat locka fler samarbetspartners, vilket i sin tur hade gett större resurser och bättre förutsättningar för sportsliga framgångar. Samtidigt krävs ekonomiska muskler för att nå resultat på planen, och framgångar behövs ofta för att locka fler åskådare. Enligt Jussi Kontinen har klubben fastnat i ett föråldrat sätt att tänka kring både partnerskap och matcharrangemang.
– Så fungerade det förut. Då var det bara att ringa: ”Är du med och sponsrar?” Men det funkar inte så längre. Sponsra Lunds BK, i dagsläget ger det inte mycket publicitet, förklarar Jussi Kontinen.
Michael Holmkvist har en liknande syn.
– För större internationella aktörer finns det sannolikt ingen större kommersiell nytta i att förknippas med LBK; sponsringen handlar då snarare om en lokal insats, säger Michael Holmkvist.
Samma sak gäller studenterna. Klubben har saknat en tydlig strategi för att göra matcherna till mer än bara fotboll, något som är väsentligt i en studentstad som Lund.
– Under min tid hade vi ingen anställd person som jobbade aktivt med att marknadsföra klubben mot staden och studenterna, utan det sköttes helt ideellt, säger Jussi Kontinen.
Han betonar samtidigt att det ideella engagemanget var viktigt, men menar att klubben hade kunnat vinna på att satsa mer på professionellt PR-arbete. Att Lund är en studentstad ser han som en outnyttjad fördel.
– Vi borde ha satt oss ner med studenter och pratat. Hade vi fått studenterna att fylla Klostergården två-tre gånger om året så hade det blivit TV-inslag. Då kanske i alla fall 50 personer hade fortsatt gå på varje match. Företagare hade sett det och tänkt ”Wow! Här händer det grejer”, berättar Jussi Kontinen.
Michael Holmkvist betonar att det är svårt att locka tittare i Lund.
– Publiken i Lund är ju lite svårflörtad. Det krävs något extra för att man ska gå man ur huset.
Den 16 februari 2026 anställde Lunds BK Peter Liljegren Appelquist som marknads- och kommunikationsansvarig. Nu är det hans uppgift att bland annat höja publiksnittet. Håkan Kerrén förklarar resonemanget bakom anställningen.
Foto: Olle Hedberg.
– Med vår ekonomi är det en prioriteringsfråga, men nu kunde vi inte vänta längre, säger han med ett leende på läpparna.
Peter Liljegren Appelquists uppdrag är att stärka klubbens synlighet och bygga relationer med både företag och publik.
– Blir fler intresserade av föreningen kommer det generera mer partnerintäkter, säger Peter Liljegren Appelquist.
– Lund är en av få städer i Sverige med så stark företagskultur och så många multinationella bolag. Det finns flera miljardföretag med rötter här, men det syns knappt i stadens idrottsföreningar. Där finns en enorm potential, säger Peter Liljegren Appelquist.
Den nya marknads- och kommunikationschefen har även siktet inställt på studenterna.
– I höst har vi flera fredagsmatcher, och där vill vi göra mer än bara fotboll. Vi kan öppna arenan tidigare, skapa en serveringsyta och bygga upp en mer avslappnad stämning före matchen. Det ska vara ett event, inte bara 90 minuter fotboll. Sedan går man till Ariman, Shotluckan eller vart man nu tar vägen som student.
Den där torsdagskvällen i november 2024 visade 2 000 personer att intresset finns för ett lundensiskt elitlag när det verkligen gäller. Frågan är om Lund kan göra det till vardag. Förutsättningarna finns, menar Jussi Kontinen.
– Ser man till stadens storlek och resurser så finns det en enorm potential. Förutsättningarna är bättre än på många håll i landet.
Nu återstår att se om potentialen och förutsättningarna räcker för att bryta Lunds långa väntan på elitfotboll.
