Miljöpartiets språkrör Amanda Lind menar att klimatkrisen är vår största säkerhetsfråga. Samtidigt ser hon med oro på utvecklingen inom högre utbildning.
– Vi ser i dag hur Trump utmanar den fria forskningen och den akademiska friheten, säger hon.
Den 9 maj var Amanda Lind i Lund för att kampanja för Miljöpartiet där en rättvis omställning och minskade klimatutsläpp var huvudteman. Lind kritiserar den nuvarande regeringen som hon anser styr utvecklingen åt fel håll och menar att klimatkrisen har en nära koppling till internationell säkerhet och civilt försvar. Extremväder, torka och stigande havsnivåer driver människor på flykt och skapar konflikter i världen, säger hon.
– Vi har Putins invasion av Ukraina och Trump i Vita huset, det är en tid med massa kriser. Då är det en viktig uppgift för oss i Miljöpartiet att påminna om att vi har en klimatkris att hantera som också ytterst är en säkerhetsfråga. Vi har har allt att vinna i Sverige på att ligga långt fram i omställningen, säger Amanda Lind.
Under dagen kampanjade Amanda Lind tillsammans med Gröna studenter, partiets studentförbund. Hon lyfter att Miljöpartiet traditionellt har ett starkt stöd bland unga, inte minst studenter, men att många i dag känner en växande hopplöshet.
– Man vaknar varje morgon och får en flash av ny galenskap från Trump. Det är en sådan flod av negativa beslut, men jag märker en mobilisering i antalet medlemmar.
Amanda Lind konstaterar en ökning av medlemmar i både Gröna studenter, Grön ungdom och inom Miljöpartiet samt fler följare på partiets sociala medier. Enligt Lind är detta ett direkt svar på den politik som Tidöpartierna för.
– Det tror vi är en reaktion på hur Tidöpartierna raserar klimatarbetet, nedskärningarna i kulturen och underfinansieringen av sjukvård och skolor. Det engagerar och mobiliserar unga.
Akademisk frihet
Utbildning är enligt april månads Novus-mätning svenskarnas näst viktigaste politiska fråga. För Amanda Lind är frågan om akademisk frihet särskilt central.
– Vi ser i dag hur Trump utmanar den fria forskningen och den akademiska friheten. Det är väldigt oroväckande. De tendenser som finns i USA brukar nå Europa efter några år, därför behöver vi sätta ned skyddspålarna runt den, säger hon.
Hur ska ni göra det?
– På flera sätt. Vi vill ha en grundlagsutredning för att skydda den akademiska friheten, vilket både handlar om tillsättning av universitetsstyrelser och finansiella resurser. Nu är det bara forskning som är grundlagsskyddad, inte utbildningsverksamheten i övrigt.
– Man kan dra en parallell till hur finansieringen och skyddet av public service ser ut i dag. Det finns sätt att organisera hur ofta politiken fattar besluten, och vilka som utser företrädare i styrelser till public service-bolagen. Vi kanske kan inspireras därifrån. Så man sätter det en armlängd ifrån politiken.
I januari presenterade regeringen att de vill utreda om universitet och högskolor ska separeras från staten för att främja den akademiska friheten. Utredningen stoppades dock av S och SD. Amanda Lind menar att det verkliga problemet ligger i finansieringen.
– Oavsett vilken styrelseform man har måste man säkra att politiken inte stryper finansieringen. För några år sedan hade man en utlysning via Vetenskapsrådet. Medlen var utlysta och man hade sökt pengarna, men Tidöregeringen gick in och hindrade utbetalningarna. Den typen av klåfingrighet är något vi måste komma ifrån.
Det Lind syftar på är regeringens beslut 2023 att dra in stödet till utvecklingsforskning, som då låg under biståndsbudgeten. Regeringen valde att omfördela pengarna till mer direkt bistånd, exempelvis till Ukraina. Kritiker menade att forskningsansökningar avbröts mitt i processen. Lind skriver i ett mejl till Lundagård: ”Med ett enda beslut delas två slag ut: dels mot biståndsforskningen som snarare behöver stärkas, dels mot akademins frihet när regeringen återigen petar i forskningens detaljer.”
Lind menar att en lösning för att säkra den akademiska friheten är att sätta stopp för produktivtivitetsavdraget – ett sparkrav för statliga myndigheter i form av årligt uppräknade avdrag från en myndighets budget i syfte att effektivisera verksamheten. Avdraget har kritiserats från olika håll, nyligen i en debattartikel i Lundagård skriven av presidiet för Samhällsvetarkåren vid Lunds universitet.
– Vi är i ett läge nu där vi är ett land som har minst lärarledd tid på universitet i Europa. Det är inte acceptabelt. Man borde titta på Danmark som har satt stopp för produktivtetsavdraget, det behöver vi. Det är avgörande att få tid med lärare oavsett vilken inrikting man har på sina studier, säger Amanda Lind.
Ytterligare en viktig utbildningsfråga för Lind är frågan om humanioravetenskapens plats på universiteten. Mats Persson, arbetsmarknads- och integrationsminister (L), skrev i Svenska Dagbladet i fjol att han vill prioritera tekniska utbildningar, så som ingenjörs- och sjuksköterskeprogram, över humaniora genom att färre läser fristående kurser. Lind menar dock att det är viktigt i dag att slå vakt om just humaniora och estetiska utbildningar.
– Humanioravetenskapen är helt avgörande för ett samhälle. Att en företrädare för Liberalerna, ett traditionellt parti som stått upp för ubildningsidealet, uttalar sig på detta sättet är häpnadsväckande dåligt. Om inte nu, i dessa tider, behöver vi starka verksamheter inom humaniora och estetik. De handlar om förståelse för människan och hur vi bygger hållbara samhällen.
