Effektivisering eller nedskärning?

Hur påverkas högskolan av effektiviseringskrav? Mer än 30 år har gått sedan regeringen slutade att fullt ut kompensera offentlig sektor för lönekostnadsökningar. – Produktivitetsavdraget är något som alla lärosäten i landet är väldigt kritiska mot, säger Lena Eskilsson, prorektor vid Lunds universitet.

Det är 90-tal och ekonomisk kris. Statsfinanserna ska ses över och offentlig sektor effektiviseras. I samband med detta införs en metod för pris- och löneomräkning (PLO) som innebär att myndigheternas anslag varje år räknas upp automatiskt med kostnadsutvecklingen i omvärlden. Det kontroversiella är det avdrag på 1 till 2 procent som görs efter uppräkningen och ska motsvara den privata tjänstesektorns produktivitetsökningar. Men de faktiska lönerna i offentlig sektor bestäms av arbetsmarknadens parter.

Idén är att se till att skatteuttaget inte ökar varje år, vilket är risken ifall stigande löner inom offentlig sektor inte matchas av produktivitetsökningar. Man vill skapa incitament till att effektivisera. 

– I praktiken blir det en urholkning av våra anslag varje år, säger prorektor Lena Eskilsson.

Riksrevisionen slog fast i sin granskning 2022 att produktivitetsavdraget lett till en effektivare offentlig sektor och att myndigheterna överlag kunnat utföra sina uppdrag. De tittade då på alla möjliga olika myndigheter som får PLO-anslag – inte bara lärosäten. Riksrevisionen framhåller dock att olika myndigheter har olika lätt att effektivisera sin verksamhet.

– Vi jobbar med människor, säger prorektor Lena Eskilsson.

– Självklart kan man alltid bli lite bättre på administration och hur man jobbar. Men på det stora hela tror jag det är väldigt svårt att hämta hem ökade kostnader på samma sätt som vissa delar av den privata sektorn kan göra. Merparten av våra kostnader är personal och lokaler.

– Det är en väldigt stor risk för mindre lärarledd tid och en försämrad kvalitet, säger hon.

Danmark tog bort sin motsvarighet till produktivitetsavdraget för utbildningssektorn 2020 eftersom man enligt danska Uddannelses- og Forskningsministeriet ansåg utbildning vara extra viktig för välfärden. I en rapport från SFS, Sveriges Förenade Studentkårer, framgår det att svenska studenter har näst minst lärarledd tid i Europa. Ordförande Rasmus Lindstedt kommenterar rapporten.

– I vissa ämnen, till exempel humaniora eller språk så har du 4 till 6 timmar lärarledd tid i veckan. Det tycker jag är undermåligt, säger han.

Det tycker även Adam Brenthel, forskare och ordförande förfackförbundet Saco-S råds styrelse vid Lunds universitet.

– Det [produktivitetsavdraget] är ett hot mot ungdomars möjlighet att skaffa sig en kvalitativ utbildning. Så det är problematiskt och hotar grundläggande behov som samhället har, säger Adam Brenthel.

Enligt en rapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har den genomsnittliga ersättningen för helårsstudenter sjunkit med 10,8 procent mellan 2013 och 2023. Eftersom produktivitetsavdraget innebär en minskning av anslag i reella termer har det gett regeringen  möjligheten att tillskjuta pengar till prioriterade områden. Grundutbildningsanslagen har minskat i förhållande till kostnaderna medan forskningsanslagen på grund av politiska reformer ökat.

Adam Brenthel menar att pengarna inte räcker till.

– Vissa lärare får helt enkelt undervisa och framförallt förbereda undervisning på sin fritid eller på sin forskningstid. Det är i förlängningen på bekostnad av hälsan och möjligheten att meritera sig i forskningen, säger Adam Brenthel.

– Studentpopulationen är också mer heterogen. Det gör att lärarna behöver anpassa sin undervisning och ge pedagogiskt stöd.

Adam Brenthel tycker inte att fackförbundens oro uppmärksammats tillräckligt av politikerna.

Miljöpartiet är ett av riksdagspartierna som vill slopa produktivitetsavdraget i högskolesektorn.

– Vi tycker inte att man kan jämföra effektivitet och effektiviseringar när det gäller lärande, forskning och kunskapsuppbyggnad med andra delar av näringslivet. Bedömer man att kostnadsökningarna är 3 procent då ska man få 3 procent, säger Camilla Hansén (MP) som sitter i utbildningsutskottet i riksdagen.

Andra partier är mer försiktiga.

– Att använda skattebetalarnas pengar effektivt är en viktig sak för alla politiker, säger Linus Sköld (S), högskolepolitiskt ansvarig för Socialdemokraterna.

– Vi förstår problemformuleringen som de här intressenterna lägger fram. Vi ser också konsekvenserna av starkt minskande undervisningstid, i synnerhet på utbildningar som inte har de allra bäst studieförberedda studenterna. Det är ett stort kvalitetsbekymmer som vi definitivt vill göra någonting åt. För att komma till rätta med detta behöver man göra en totalöversyn av resurstilldelningssystemet.

– Man kan inte hantera den här frågan som att vi ska återgå till en nivå som gällde 1995, säger han.

Varför inte det?

– För att det finns andra bekymmer i systemet som man behöver ta itu med samtidigt, säger Linus Sköld.

Regeringen svarar via Maria Nilsson (L) som är statssekreterare på utbildningsdepartementet.

”Regeringen har höjt ersättningen per student inom utbildningsområdena natur och teknik respektive humaniora, samhälle, juridik och teologi. Vi utesluter inte fler sådana kvalitetssatsningar” .

Enligt regeringen är produktivitetsavdraget ett sätt att se till att staten inte är ”löneledande och att kostnaderna för staten inte automatiskt ökar”. Införandet av PLO-anslagen kan ses som en autonomireform eftersom myndigheterna då fick fullt ansvar för sin budget.

Det inbyggda effektiviseringskravet i modellen gör att universiteten måste prioritera.

– Vi måste försöka se möjligheter och inte bara problem. Hur kan vi utvecklas givet förutsättningarna? Så att man ändå får in en viss positiv anda trots neddragningar, säger Lena Eskilsson.

Artikeln publicerades först i Lundagård #6 2025. Läs hela tidningen digitalt här.