Lunds universitets är det enda i Skandinavien som erbjuder undervisning och forskning i minoritetsspråket jiddisch. Nu satsar regeringen 2,5 miljoner kronor för att stärka universitetets arbete av bevarandet.
I Sverige bor idag mellan 20 000 till 25 000 judar. Av dessa uppskattas omkring 4 000 ha språkkunskaper i jiddisch. År 2000 blev jiddisch ett av Sveriges nationella minoritetsspråk, tillsammans med finska, meänkieli, romani chib och samiska. Regeringen har nu beslutat att ge Lunds universitet uppdraget att bevara och främja jiddisch, och avsätter därav 2,5 miljoner i bidrag för arbetet.
”Språket är en viktig bärare av historia, identitet och tradition, och genom denna satsning säkerställer vi att det fortsätter att leva och utvecklas för kommande generationer” skriver socialminister Jakob Forssmed på regeringens hemsida.
Fördelningen av resurser ska beslutas i samråd med de som arbetar med minoritetsspråket på LU. Rakel Nihlén, studierektor på Språk- och litteraturcentrum, berättar att medlen fortsatt kommer användas för att främja universitets befintliga verksamhet med jiddisch, så som kursutveckling och lärarfortbildning.
språkets identitetsskapande funktion.
Foto: Johan Persson
– En del av vårt uppdrag är att göra jiddischstudier tillgängliga för så många som möjligt. Därför ger vi väldigt mycket av undervisningen hybrid, även om det kan vara utmanande, så att folk i norra Sverige och på andra ställen kan läsa hos oss, säger Rakel Nihlén.
Lunds universitet erbjuder en rad olika kurser i jiddisch, både inom kultur och språk, så som film och världslitteratur. Rakel Nihlén berättar att det finns ett intresse för kurser i jiddisch, ett 20-tal studenter registrerar sig på nybörjarnivå varje termin. De flesta som läser kurser i jiddisch har en annan bakgrund, så som journalistik eller kulturhistoria.
– Det finns de som gör hela progressionen (tar examen i jiddisch, reds anm), men de är inte så många. Det är dock positivt att jiddisch två år i rad haft studenter på kandidatkursen. Det är också många som bara tar kulturkurserna, berättar Rakel Nihlén.
Uppdraget att bevara jiddisch innebär även att föra dialoger med språklärare och representanter för den judiska minoriteten, för att förstå hur de skall driva arbetet framåt. Dialog sker även med andra lärosäten och myndigheter som har regeringsuppdrag.
– Det handlar om att samordna detta på bästa sätt. Det finns idéer om vad man kan göra, till exempel att samla alumner som har studerat jiddisch och som nu är verksamma i Sverige på olika sätt, säger Rakel Nihlén.
Det ger nuvarande studenter i jiddisch möjligheten att träffas samt lära sig hur kunskaperna används i arbetslivet, förklarar Rakel Nihlén. Många alumner är idag verksamma som kulturarbetare, språkfrämjare och lärare.
Rakel Nihlén tycker det är viktigt att synliggöra jiddisch och att sprida kunskapen kring språket och kulturen. Hon ser att minoritetsspråket är identitetsskapande och inspireras av det.
– Jag ser och förstår att jiddisch betyder mycket för språkbärarna och för dem som studerar hos oss, säger Rakel Nihlén.
