Den eviga överliggaren, frekventa studieavhopparen eller den urgamla kursaren: Vi alla känner dom. En ny OECD-rapport som jämfört 30 länder visar att svenskar är ovanligt gamla när de tar examen – något som kan få stora konsekvenser.
I Sverige är genomsnittsåldern för en kandidatexamen 28 år. Enligt en ny rapport av OECD, där 30 olika länder jämförs, ligger medelåldern för en kandidatexamen på cirka 25 år – Sverige toppar listan för äldsta genomsnittliga examensålder.
Enligt Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert för Svenskt Näringsliv, får den en senare etablering på arbetsmarknaden, som en sen examen innebär, flera påföljder.
– För samhället innebär detta minskade skatteintäkter eftersom arbetslivet förkortas. För individen kan det försvåra möjligheterna att göra karriär, men framför allt påverkar det individens livsinkomster negativt, säger Ulrika Wallén.
Rapporten anger ingen orsak till den höga examenåldern i Sverige. Det finns olika teorier till varför dessa mönster uppstår. En kan vara att utbildningen i Sverige är gratis, eftersom terminsavgifter har visats öka studenters motivation att bli klara med sina utbildningar på kortare tid. Statistiska centralbyrån (SCB) angav 2021 att en annan orsak kan även vara att det inte finns en lika stor ekonomisk skillnad mellan att vara högutbildad eller ej i Sverige i jämförelse med andra länder.
– Examensfrekvensen i Sverige är 44 procent. Att inte ens hälften av studenterna som påbörjar högre studier tar examen är problematiskt och något som behöver motverkas, menar Ulrika Wallén.
Men vad kan göras för att vända denna trend? Vissa menar att man bör införa terminsavgifter i Sverige för att öka studiemotivationen, detta fanns bland annat med i ett reformprogram framlagd av Timbro 2025. Svenskt Näringsliv lade redan 2018 fram ett förslag att öka studenternas motivation till att bli klara med sin utbildning snabbt. De föreslog att alla som klarar sina studier inom avsatt tid ska få en bonus på 50 000 kr efter examen – i kontant. Vid frågan om Svenskt Näringsliv fortfarande vill införa någon form av ekonomiskt incitament ställer sig Ulrika Wallén positiv, men är även öppen för andra förslag, till exempel att arbetsmarknadens behov i högre grad ska styra utbildningsutbudet.
