På Malmö nations fasad sprejades "Glad sommar" samtidigt krossades glasrutor och glasdörrar på nationen.

Ny attack mot Malmö nation

5 juni 2008 15:29 6  Tipsa en kompis

Malmö nation har blivit utsatt för skadegörelse. Det är sjätte gången på ett halvår.

Natten mellan måndag och tisdag krossades ett flertal glasrutor på Malmö nation. Fasaden blev även nedklottrad. Händelsen är polisanmäld men i nuläget finns det inga spår efter den eller de som ligger bakom attacken.

Det är sjätte gången på ett halvår som nationens byggnad blir utsatt för skadegörelse, brotten äger alltid rum på natten. Förra gången kastades glasflaskor fyllda med röd färg på expeditionens fasad och fönster.

Den allvarligaste incidenten ägde rum den 20 januari då en sten kastades genom fönstret till ett studentrum. Lyckligtvis befann sig ingen i rummet vid tillfället.

Text: Marek Stefaniak

Denna artikel skrevs 05 juni 2008 klockan 15:29 i kategorierna Nationer, Nyheter. Du kan följa alla kommentarer i vårt RSS 2.0-flöde. Du kan kommentera, eller trackbacka från din egen sida.

Mest lästa i kategorin

• ”Höjningen är inte tillräcklig”
• Stora prisskillnader mellan utbildningarnas kurslitteratur
• ”Många tycker att miljöaktivister är fåniga”
• ”Kamrater! Följ flaggan!”
• Fett mot stenålder - pasta tog priset

1. Johannes Igelström säger:
   05 juni 2008 19:28 (Anmäl kommentar)

   Är det inte sjunde gången?!…..

2. Tjoho säger:
   05 juni 2008 19:32 (Anmäl kommentar)

   Jag tänker att det kan bli ett riktigt inbördeskrig i Lund mellan traditionalister kontra nytänkare vad gäller studentkulturen och höger- respektive vänsterrstudenter! Fanstastiskt.

3. Calle säger:
   15 juni 2008 3:30 (Anmäl kommentar)

   Läs gärna pingbacken, dena tillsammans med ovanstående artikel ligger till grund för följande resonemang.

   “Glad sommar” är naturligtvis ett vänligt avtryck som i sig kan sprida glädje men inte i sammanhanget. Den person/de personer som genomfört den senaste attacken mot Malmö nation har på inget sätt haft en vänskaplig tanke bakom sitt agerande. Jag menar därför att deras hälsning är ett hån mot såväl nationen som alla oss andra som deltar i studentlivet i Lund. Att vandalisera en studentnation är verkligen att kasta sten i glashus eftersom det i slutändan blir enskida studenter som får stå för notan. Vi som studenter måste ta avstånd från den här typen av händelser då det påverkar samtliga som läser i Lund och inte enbart Malmös. Den här typen av angrepp leder till att kommun och stat inte
   tar oss på allvar som grupp, något som de borde göra. Några få personer kan alltså förstöra väldigt mycket för väldigt många genom ett, i sammanhanget, litet ingrepp.

4. Boende på Malmös säger:
   17 juni 2008 13:16 (Anmäl kommentar)

   Förstår inte Lundagård att genom att skriva och uppmärksamma dessa attacker så uppmuntrar man gärningsmännen att fortsätta?Hur stort kan nyhetsvärdet vara när det redan har skett sex ggr?

5. Viktor Ström säger:
   17 juni 2008 20:25 (Anmäl kommentar)

   Svar till “Boende på Malmös”:

   Det finns flera olika aspekter som är intressanta att ta upp utifrån dina frågor. Jag börjar med svaren. 1. Ja 2. Tillräckligt.

   Den första aspekten är det som upptäcktes när Goethe 1774 släppte boken “Den unge Werthers lidande”. Det sägs nämligen att självmordsfrekvensen i Tyskland ökade efter att denna bok kommit ut (vet någon om detta är bevisat?). Anledningen är att bokens huvudperson Werther begår självmord efter en olycklig kärlekshistoria. Denna berättelse ska då ha gjort att personer “inspirerades” av den fiktive Werthers gärning och själva tagit livet av sig.

   Självmord har länge varit någonting som medier valt att rapportera mycket lite om just av denna anledning. Det sägs att uppmärksammandet av självmord ökar antalet självmord. Medierna har alltså valt att skriva både kryptiskt och lite om den vanligaste dödsorsaken bland män mellan 16 - 45 år i Sverige. Detta har på senare år börjat svänga något, åtminstone som det verkar. Nu anser många att det viktiga inte är om man rapporterar eller inte rapporterar, utan hur man rapporterar. Ogenomtänkt, sensationslysten rapportering av självmord kan vara direkt skadlig. Men genomtänkt och balanserad bevakning är inte av ondo.

   Min inställning till artikeln ovan är av samma typ. Ogenomtänkt brottsrapportering kan vara direkt skadlig. Balanserad och genomtänkt bevakning är inte av ondo. Samtidigt måste man ställa valet att publicera mot att censurera. Just censur tror jag i väldigt många fall är det långsiktigt mest skadliga valet.

   Nästa intressanta aspekt är det som kallas konsekvensneutralitet. Det var journalisten Erik Fichtelius som för lite drygt tio år sedan myntade begreppet (även om tanken knappast var ny). Han definierade det som att ”nyhetsrapportören ska inte ha någon avsikt beträffande effekten av det han gör”. Syftet är att nyhetsrapporteringen inte ska ta hänsyn till yttre omständigheter och på så sätt undvika att korrumperas. Tanken är väldigt intressant, men jag upplever att få journalister i dag tycker att det är något som helt ska följas. Inte heller jag tycker att fundamental konsekvensneutralitet är något att eftersträva. Frågan om journalister ska ta hänsyn till konsekvenserna av en artikel eller inte är en mycket viktig fråga. Ska man undvika att skriva om något för att konsekvenserna av det kan bli olyckliga (för några berörda)?
   Hade Fichtelius varit utgivare för Lundagård hade han inte ens funderat över konsekvenserna av artikeln ovan – det är enligt honom inte hans jobb. Oansvarigt? Ja absolut, men är det medias jobb att ta ansvar för brottsligheten?

   Den tredje och sista aspekten som är intressant här är nyhetsvärderingen. Frågan som ställs ovan är: ” Hur stort kan nyhetsvärdet vara när det redan har skett sex ggr?”. Faktum är att händelser som sker som en del i ett större händelseförlopp anses ha högre nyhetsvärde än händelser som inte gör det (ja, jag är medveten om att detta knappt är tillämpbart i fallet ovan).
   Nåväl, nyhetsvärdering är ingen vetenskap. Däremot finns det vetenskap som inriktar sig på nyhetvärdering. Håkan Hvitfeldt, professor vid JMK i Stockholm, har sammanställt åtta punkter för vad som styr om någonting anses vara en nyhet (”nyhet” får väl ses som synonymt med ”blir publicerat” antar jag). Kriterierna får den nyfikne leta reda på själv men jag kan berätta att nyheten här ovan uppfyller åtminstone hälften av dessa punkter.
   Min erfarenhet är att nyhetsvärderingen framförallt styrs av journalisternas personliga livssituation, intressen och värderingar (läs gärna min artikel ”medelklassens favoritmördare” som exempel på detta).

   Så som avslutning: Anledningen till att artikeln ovan publicerades är att vi ansåg det vara en av de mest intressanta händelserna i studentlund den 5 juni ur flera aspekter (närhet, upprepning, brott). Samt att jag anser att en balanserad bevakning av brott inte har tillräckligt stor inverkan på brottsligheten för att motivera censur.

   Viktor Ström,
   Ansvarig utgivare

Trackbacks/pingbacks

1. Pingback från Fasadbudskap « Studenten & universum
   13 juni 2008 23:34

Kommentera