Tre dagar före kursstart var Anna plötsligt inte välkommen på sin utbildning.
I ett mejl till tre kollegor på avdelningen skrev läraren Kenneth Holmqvist att
hon var opålitlig och anklagade henne för att ljuga.
Brevet skickade han dessutom till Anna.
Anna var antagen till en seminariekurs vid avdelningen för Kognitionsforskning
(LUCS).
Kursen skulle starta i november förra året. Men tre dagar innan kursstart fick
Anna ett e-brev från läraren. Det var ställt till professorn på avdelningen, men
med en kopia till Anna och två andra lärare.
”Inget förtroende”
I brevet skriver läraren Kenneth Holmqvist att Anna är opålitlig och anklagar
henne dessutom för att ha ljugit. Holmqvist undrar också om han kan vägra Anna
tillträde till kursen.
”Mitt skäl är att jag inte har något förtroende för henne”, skriver han.
– Jag kände mig kränkt och ledsen. Det kändes som ett implicit sätt att säga att
jag inte skulle gå på kursen. Men jag bestämde mig ändå för att gå på måndagen,
jag hade ju inte gjort något fel, säger Anna.
Ingen ursäkt
Hon tyckte stämningen var tryckt under den första seminarieträffen. Efteråt hade
Kenneth och Anna ett möte med avdelningens professor, Peter Gärdenfors. Anna
önskade få en ursäkt – men läraren höll fast vid vad han skrivit. Till slut
beslöts att Anna skulle få göra kursen som en läskurs och ha andra examinatorer.
– Det innebär en mycket större arbetsbörda för mig. Hade saken retts ut
ordentligt och jag hade fått en ursäkt, hade jag hellre gått på seminarierna.
Men jag känner ändå att jag har haft ett stort stöd från professorn och de
övriga lärarna på avdelningen, säger Anna.
Anna känner Kenneth Holmqvist sedan tidigare, han har handlett Annas
magisteruppsats och de var under en tid kollegor på institutionen. Uppsatsen
fick mycket stor uppmärksamhet i media och Anna startade ett företag för att
praktiskt tillämpa sin forskning.
När Lundagård ringer upp är Kenneth Holmqvist delvis ångerfull.
– Jag skrev e-brevet under en känsla av stort obehag och chock, på grund av
information jag fått under dagen. Jag borde kanske ha tagit med hela
bakgrundshistorien. Jag ångrar också att jag gick ut till en så bred krets av
människor, jag borde ha pratat direkt med professorn.
Vad är bakgrundshistorien?
– Det är inget jag gärna vill diskutera i media. Men jag fick veta att hon höll
på att starta en verksamhet som konkurrerade med vårt arbete.
På vilket sätt konkurrerade hennes verksamhet med din?
– Det borde du egentligen ta med vår professor, vi har bestämt att lösa det här
internt.
Rent generellt, tycker du att en lärare ska ha rätt att neka en elev en kurs?
– Nej, det bör de inte ha. Men ibland uppstår det situationer, och i det här
fallet ligger det en gammal konflikt i botten.
Peter Gärdenfors är professor vid avdelningen. Han tycker meddelandet var
onödigt och förstår att Anna blev upprörd. Men han säger också att hon sagt sig
vara nöjd med lösningen.
Läraren nämnde att Anna startat en konkurrerande verksamhet.
– Ja, jag har förstått att det ledde till lärarens missnöje. Han var rädd att
mista en del jobb och uppdrag, men i mina ögon var det ingen allvarlig
konkurrens.
Har du förståelse för Eriks handlande?
– Det är svårt att svara ja eller nej på den frågan. Han hade missförstått
situationen och jag förstår att han var bekymrad. Men han borde helt klart ha
undersökt saken bättre innan han handlade.
Nils Gustafsson, ordförande för Lunds humanistkår, är kritisk till lärarens
agerande.
– Jag skulle tycka att det var otrevligt att få ett sådant här brev. Varken
lärare eller institutionen har rätt att stänga av en elev, det kan bara
disciplinnämnden göra.
Har du stött på liknande fall?
– Det finns en del lärare som brister i professionalitet. Men när vi tar kontakt
med institutionerna är det sällan några problem att lösa. De vet vad som gäller
och det ligger inte i deras intresse att studenter blir illa behandlade.
Fotnot: Anna är ett fingerat namn.
