För första gången någonsin planerar Linnéuniversitetet att minska antalet studieplatser till följd av minskade statliga anslag. Vid första anblick kan detta framstå som ett bakslag, men i själva verket är det en nödvändig förändring av ett utbildningssystem som premierar volym framför kvalitet. Det skriver Tilda Kharazmi, riksordförande för Moderata studenter.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Det råder en inflation av akademiker i Sverige samtidigt som bristyrken inom vård och skola har fler lediga jobb än nyexaminerade att anställa. Sverige utbildar studenter till jobb som inte finns. Resultatet blir hög arbetslöshet och en hotad välfärd. Samtidigt har antalet högutbildade i Sverige ökat stadigt sedan tidigt 2000-tal. Numera har 47 procent av befolkningen studerat vidare efter gymnasiet och 31 procent är högutbildade, alltså har en utbildning på tre eller fler år efter gymnasiet. Trots en hög arbetslöshet bland akademiker är den generellt lägre jämfört med andra grupper. Under 2025 var arbetslösheten bland personer som saknar gymnasieutbildning 29,9 procent medan den för personer med högskoleutbildning låg på 5,8 procent.
Utbildning är en dyr investering, både för den enskilda studenten och för samhället i stort. Det kräver tid och resurser. En bristande matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov har försvårat akademikers etablering på arbetsmarknaden. En rapport från Svenskt Näringsliv uppger att vart fjärde rekryteringsförsök i Sverige misslyckas på grund av kompetensbrist. Svenska företag tvingas alltså tacka nej till studenter och uppdrag på grund av brist på rätt kompetens. Samtidigt visar UKÄ att etableringsgraden är som högst bland yrkesutbildningar inom hälso- och sjukvård, lärare och civilingenjör, många av vilka är bristyrken. Bland generella akademiska utbildningar som humaniora och konst är etableringsgraden betydligt lägre.
Efter åratal av studier står många studenter utan jobb.
Efter åratal av studier står många studenter utan jobb. Detta för att all utbildning inte leder till arbete. En inflation av akademiker och en bristande matchning mellan utbildning och arbetsmarknad bidrar till den höga arbetslösheten bland akademiker. Den högre utbildningen behöver reformeras. Sverige behöver lära sig av Danmark och dimensionera utbildningsplatserna långt mer utifrån näringslivets efterfrågan. I dag uppger många företag att de behöver stå för utbildningen själva, eftersom rätt kompetens saknas. Att lärosätena ropar efter fler studenter, även till utbildningar som inte leder till arbete, är inte förvånande. Dagens resurstilldelning belönar volym framför resultat. Genom att regelbundet följa upp resultat kan resurser i stället baseras på prestation och inte på hur många studenter som ryms i klassrummen. Samtidigt bör studiestödet begränsas för utbildningar med svag relevans på arbetsmarknaden för att skapa incitament för rationella utbildningsval och höjas för utbildningar inom bristyrken.
Att fler akademiker går arbetslösa är ingen slump, utan ett resultat av en utbildningsmarknad som fokuserar mer på kvantitet än kvalitet och som har tappat kontakten med arbetsmarknadens verkliga behov.
Tilda Kharazmi, Riksordförande Moderata Studenter
