Fakulteten i Lund säger att det är svårt att integrera ett genusperspektiv i utbildningen. Men vid Umeå universitet har man lyckats. Tentor, seminarier och inlämningsuppgifter tar upp frågor om genus.
– Vi har ett väldigt starkt genusperspektiv på hela vår utbildning, berättar juriststudenten Lisa Englund.
Hon läser fjärde terminen på juristutbildningen i Umeå och håller just på att starta ett nätverk av kvinnliga juridikstuderande runt om i landet. Samtidigt sitter hon varje tisdag och onsdag tillsammans med andra studenter och tar emot samtal från kvinnor som behöver hjälp med juridiska frågor.
– Det finns en väldigt stark studentkraft bakom genussatsningen, men initiativet har hela tiden kommit från fakulteten. Juridikjouren är ett bra exempel på hur vi studenter genom vår utbildning uppmuntras att se på lag och rätt utifrån en mängd olika perspektiv.
Hela åtta böcker på Lisa Englunds litteraturlista den här terminen har ett uttalat genusperspektiv.
– Men att ha en utbildning som tar genusperspektivet på allvar handlar om mer än bara vilka böcker vi läser, säger Lisa Englund, och berättar att såväl tentor som seminarier granskas för att inte bara handla om män. På vissa kurser har de bara kvinnliga föreläsare och studenterna uppmuntras att ha med genusperspektiv när de skriver PM.
Men än så länge är Umeå universitet ensamma om satsningen på ett väl integrerat genusperspektiv genom hela utbildningen. Lisa Englund tror att det beror på en felaktig bild av vad objektivitet är.
– Det finns en skrämmande uppfattning bland landets rättstillämpare att de är befriade från värderingar och normer. Så är det naturligtvis inte, det blir ju uppenbart när våldtäktsoffer gång på gång ifrågasätts för att de haft fel kläder och unga tjejer kallas horor i rätten. Man måste aktivt arbeta för att utbilda jurister som är medvetna om olika maktstrukturer. Genom vår utbildning har man sett till att det åtminstone kommer 70 nyutexaminerade jurister per år som har den kunskapen, och det är en bra början.
