Trots de senaste årens debatt om domstolarnas sätt att hantera kvinnliga brottsoffer saknas ett genomgående genusperspektiv på juristutbildningen i Lund.
Tre studenter riktar hård kritik mot fakulteten i en skrivelse.
– Överallt i samhället diskuteras juridik, utom på Juridicum, tycker studenten Hanna Gedin.
Tillsammans med studenterna Lisa Kerker och Anna Karlsson Wede bestämde hon sig för att protestera mot avsaknaden av ett kvalificerat genusperspektiv i utbildningen. De skickade då en skrivelse till fakulteten med en uppmaning att börja ta in kurslitteratur som belyser könsaspekter i rättsväsendet och samhället i stort.
– Det här borde vara självklarheter för fakulteten, tycker Hanna Gedin som läser fjärde terminen på juristutbildningen.
Hon säger att hon inte är ute efter någon radikal feministisk undervisning, utan att fakulteten ska följa Högskoleförordningen. Den kräver att en juriststudent ska ha ”förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser”.
– Jag förstår inte ens att Lunds universitet får lov att utexaminera jurister när de inte följer Högskoleförordningen, instämmer Lisa Kerker.
I skrivelsen betonar de tre studenterna att juristutbildningen är en i hög grad samhällsanknuten utbildning, vilket gör det ännu viktigare att föra en levande debatt om relationen mellan rätten och samhället. Om ingen ändring kommer till stånd tror Lisa Kerker att vi kommer att få se fler omdiskuterade rättsfall, liknande ”Tumbadomen”.
Anna Karlsson Wede har läst sex terminer på Juridicum. Hon drar sig inte för att kalla utbildningen ”verklighetsfrånvänd”.
– Det finns ingen kritisk diskussion alls. Vi får aldrig tillfälle att se till olika bestämmelsers syften, bakgrunder eller eventuella konsekvenser.
– Man tror att jurister är helt objektiva, att de inte påverkas av värderingar. Men det är ju tydligt att så inte är fallet, säger Anna Karlsson Wede.
Fakulteten är delvis självkritisk. I förra årets jämställdhetsplan konstaterade fakultetsstyrelsen att genusperspektivet i undervisning och utbildning var otillräckligt och att det var en ”oacceptabelt låg andel av kvinnor bland författare till kurslitteratur”. Men studenterna tycker att arbetet med att åtgärda bristerna går för långsamt. För att hjälpa fakulteten på traven skickade därför Hanna Gedin, Lisa Kerker och Anna Karlsson Wede in en litteraturlista från Umeå universitet och en egen lista med tips på böcker som skulle kunna användas i undervisningen.
– Det räcker inte med en eller två föreläsningar som studenterna sover sig igenom för att de vet att det inte är tentarelevant, säger Lisa Kerker. Det krävs bättre föreläsningar, ordentlig litteratur och tentor som tar upp sådana här frågor.
men egentligen tycker varken Hanna Gedin, Lisa Kerker eller Anna Karlsson Wede att de borde behöva skicka skrivelser.
– Jag pluggar inte på Juridicum för att dra i jämställdhetsarbetet. Det är fakultetens ansvar och inte mitt, säger Hanna Gedin.
