Kurs i karriärdans

- in Reportage

Höger eller vänster? Det gäller att hålla glaset i rätt hand för att lyckas under cocktailen på ekonomernas arbetsmarknadsdagar.

Lundagård gick på kurs för att lära sig mingla.

– Välkommen, säger den välklädde mannen med ett vinnande leende när jag kommer in genom dörren.

Han är ett företag. Det har jag fått lära mig tidigare under dagen. Jag är också ett företag; Jag AB. Jag AB ler tillbaka mot Han AB och vi utväxlar några artighetsfraser inne på restaurang Basilika.

Vi är här för att lära oss mingla. Det är Lundaekonomerna och företaget Deloitte som har ordnat en avancerad mingelskola inför cocktailen på ekonomernas arbetsmarknadsdagar, eee. De ska lära oss att bli riktiga proffsminglare, om man får tro annonsen.

Den välklädde mannen med det vinnande leendet heter Patrik. Han är Business developer på Deloitte. Han har under eftermiddagen föreläst om vikten av att bygga sitt personliga varumärke och det är han som har lärt mig att jag är ett företag.

– Jag är VD för Jag AB och har ansvar för att marknadsföra mitt varumärke, förklarade han.

Nu ska teori omsättas i praktik och vi har samlats för att lära oss ett sätt att marknadsföra vårt varumärke – nätverksbyggande mingel.

Inne på restaurangen står en förväntansfull skara på ett trettiotal studenter, mest ekonomer som är inne på sista terminen. Man kan räkna många skjortor och mörka tröjor men få gympaskor. Finklätt men inte uppklätt verkar vara klädkoden på mingelkurs. Folksamlingen står med händerna i fickorna vid baren och några småpratar lite när Leena gör entré på den provisoriska scenen. Det är Leena som ska lära oss att mingla.

– Plötsligt en kväll så kommer ni in i en lokal som den här. Ni står vid väggen och alla verkar känna varandra, säger hon med engagerad röst.

Alla lyssnar uppmärksamt, kanske är det fler än jag som känner igen sig.

– Tänk dig i stället, fortsätter hon, att stå där i hot-spot som en superminglare. Du pratar med någon och som av en händelse hittar ni något ni kan samarbeta om.

Men, man kan väl inte bara tänka på nyttoaspekten när man träffar andra människor frågar sig säkert någon, säger Leena retoriskt.

– Jo, ibland kan man det, svarar hon.

Efter några minuter är det dags att börja öva. På kommandot: ”mingla”, börjar vi.

Vi utväxlar handslag och leenden. Presenterar oss. Kastar oss vidare till nästa. Linus, Johan, Olga, Erika, Kristian, namnen snurrar runt i huvudet.

Några som skyndar förbi i kylan utanför restaurangen låter förundrat blicken hänga kvar vid vår folksamling. Det måste se underligt ut när vi virvlar runt i en affärsmässig variant av keltisk folkdans. När Leena blåser i sin visselpipa avbryts affärsdansen. Dags för ny genomgång.

– Kände ni några fuktiga händer? frågar Leena.

Ett svagt nickande syns här och där men ingen verkar vilja ange någon annan. Vi får lära oss att fuktiga händer inte är konstigt och att det bästa sättet att komma ihåg namn är att upprepa dem. Leena hälsar på en av deltagarna för att visa.

– Hej, jag heter Leena med två e, säger Leena med två e.

– Hej Leena, jag heter Susanne, svarar Susanne.

– Å, är det Susan eller Susanne? frågar Leena.

– Det är Susanne, Leena, svarar Susanne.

Konsten är att upprepa samtalspartnerns namn så många gånger som möjligt samt att säga något litet extra om sitt eget. Som Leena med två e.

Vi kastar oss in i nästa övning; mingelbingo. Mingelbingobrickorna skickas runt mellan deltagarna med leenden. På brickorna står saker som ”har en tatuering” och ”sjunger i kör”. Vi ska med hjälp av öppna frågor som hur, vad och när hitta personer som stämmer med de nio rutorna på brickan.

Bredvid mig hälsar Sara och Johan på varandra.

– Brukar du lyssna på talböcker, frågar Sara.

– Nej tyvärr inte, men… du råkar inte vara född utomlands? kontrar Johan.

De öppna frågorna verkar få stå tillbaka när tävlingsinstinkten tar vid. Plötsligt hörs ett ”Bingo!”. Jag tittar på min egen bricka – bara tre namn.

Fredrik som ”tränar löpning” förklarar att det är viktigt att kunna föra sig på arbetsmarknadsdagarna.

– Konkurrensen mellan studenter är stor på eee. Så fort en företagsrepresentant är ledig springer alla studenterna dit, säger han.

Överhuvudtaget har kontakter och möjligheten att kunna skapa dem blivit allt viktigare för att få jobb. Under 1990-talet ökade antalet studenter med 80 procent och en universitetsexamen är inte längre någon garanti för jobb.

Enligt Statistiska centralbyrån väntar nu 15-20 år med ett stort överskott på examinerade ekonomer. Att kunna skapa kontakter med arbetslivet kan då vara minst lika viktigt som att skriva VG på tentan. Man bör med andra ord kunna både ekonomisk teori och veta i vilken hand man ska hålla champagneglaset.

Vi utrustas därför med ett glas Montelvini Prosecco – i den vänstra handen. Vi ska hitta minsta gemensamma nämnare med vår samtalspartner. Det gäller att visa samtalspartnern intresse och samtidigt få samtalet dit du själv vill.

– Låter ni en kund prata om sig själv kommer han att älska er, säger Leena.

Sorlet bryter åter ut i mingelsvärmen:

– Jag har också eget företag!

– Känner du någon som spelar handboll? Monica Jönsson?

– Gillar du böcker? Inte?

En tjej och en kille berättar att de kommit fram till att de båda har brunt hår och bruna ögon, är engagerade i Lundaekonomerna och brukar festa på T-bar utan att ha sett varandra.

– Bra, säger Leena, då kanske ni träffas där någon gång nu?

– Ja, det gör vi nog, svarar de.

Leena berättar att även om minglet bara är övning så blir det ofta allvar ändå. Hon känner till minst ett par som träffats på kursen.

Vad är egentligen skillnaden mellan affärsmingel och ett vanligt krogragg?

– Syftet, säger Leena med ett finurligt leende.

Glasfasaden mot gatan har blivit immig av minglandet när kvällens övningar närmar sig sitt slut. Vi får en sista påminnelse om att 60 procent av det första intrycket beror på kroppspråket. Ett litet mellanrum mellan fötterna ser ledigt ut. Rak och avspänd hållning med lagom huvudlutning. Öppen kontaktsökande blick. Högerhanden beredd till hälsning. Och tänk på att le så naturligt det går, ingen går fram till någon som ser sur ut.

När vi skingras och ska bege oss hemåt fortsätter minglet utan visselpipa och instruktioner. I garderoben träffar jag nyblivna proffsminglaren Ewa.

– Hej, Ewa med w, säger Ewa och ler stort.